Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och barnobservationer.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap. Författare: Sara Lönnqvist och Susanne Åberg Vi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns Internetanvändning. Vad sysselsätter sig barnen med när de använder Internet, är det någon skillnad mellan pojkars och flickors användande i cybervärlden, hur ser denna eventuella skillnad ut och hur kan denna eventuella skillnad förklaras? Dessa frågor har vi försökt besvara i vårt arbete med hjälp av olika teorier och undersökningar. Undersökningen grundar sig på 123 enkätsvar och 5 intervjuer från elever i skolår 5-7. I arbetet har vi kommit fram till att det finns en märkbar skillnad mellan pojkar och flickors Internetbruk, men att flera teorier inte går på djupet med orsakerna till förhållandet.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan Pojkars och flickors lek utomhus.

I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Studien syftar till att undersöka hur pojkars läsning i mellanåldern (9-12-åringar) ser ut och visa hur man i skolans arbete kan främja denna. Metoden som används är kvalitativ, med empiri inhämtad från intervjuer med lärare och elever. Analysen görs ur ett genusvetenskapligt perspektiv, som ett möjligt alternativt synsätt till det biologiska, där skillnader mellan könen ses som av naturen givna och därmed svårare att påverka.Resultatet indikerar att pojkar överlag har en mer negativ inställning till läsning och skrivning än vad flickor har. Ur ett genusperspektiv kan en bidragande orsak vara att det anses omanligt att läsa, och att denna fördom påverkar pojkarnas inställning till läsandet. Pojkars egna reflektioner pekar också på att de prioriterar andra aktiviteter som datorspelande och fritidsaktiviteter före läsning.

Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.

Hur arbetar lärare, från skolår sex till nio, för att få elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet är att ge fysiklärare med elever i alla årskurser bakgrund och exempel på hur läraren kan göra fysiken mer ?elevvänlig?. Författarna undersöker genom enkäter samt därefter intervjuer vilka arbetssätt lärare, med elever i skolår sex till nio, väljer för att få elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar även ifall lärarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar att lärarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka barns lekmönster i förskolan under den fria leken. De olika frågeställningarna som utgåtts från är: Vilka olika aktiviteter väljer flickor respektive pojkar i den fria leken? Leker flickor och pojkar tillsammans med varandra? Finns det några skillnader på flickors respektive pojkars fria lek? Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de metoder som användes var strukturerade observationer med ett observationsschema med lekkategorier, ostrukturerade observationer och barnintervjuer. Resultatet av denna studie visar att barnen många gånger valde könsstereotypiska lekar i sin fria lek på förskolan. Studien visar även att barnen oftast valde att leka med barn av samma kön som dem själva men att det fanns både pojkar och flickor som gick över könsgränserna i sin lek.