I studien undersöks om det finns något samband mellan kön och hurförfattarens åsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder användsför att undersöka den relativa användningen av adverb med förstärkandefunktion av författarens åsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker åsikt. Materialet som används för undersökningen äruppsatser i svenska från det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll färre förstärkande elleråsiktsut-tryckande adverb jämfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen är stor, men det finns en klar tendens att pojkarna använderfler förstärkande uttryck än vad flickor gör i sina texter.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Syftet med studien är att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftspråk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av två klasser i år sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrån en detaljrik bild för att, till studien, få ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vårt syfte. I studien undersöks i vilken mån pojkar respektive flickor använder första person singular samt i vilken utsträckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade på en skillnad mellan de två grupperna, alltså inte mellan pojkar och flickor.

Tidigare forskning kring pojkars självkänsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvändning, extraversion och BMI har utfallit något olika och är inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonåriga pojkars självkänsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes. Sjuttiotvå gymnasiestuderande pojkar besvarade enkäten som innehöll instrument för att mäta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvändning och självkänsla. Resultatet visade att massmedieanvändning inte korrelerar med vare sig självkänsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Lpo 94 förespråkar jämställdhet mellan könen i skolan oavsett social och kulturell bakgrund,men svensk utbildningsforskning visar dock att detta kan vara svårt att tillämpa i dagligverksamhet. Detta kan betecknas som den dolda läroplanen. Begreppet är även något somförekommer globalt och där kvinnan ofta har en lägre position i samhället i förhållande tillmannen. Kenya är ett av de länder i tredje världen där detta är påtagligt vilket märks i skolanoch som kan utläsas i de kenyanska styrdokumenten.I och med att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det i skolan elever medvarierande bakgrunder och olika tankesätt. Vårt syfte är därmed att undersöka hur svenskutbildningsforskning om genus och jämställdhet kan relateras till dagens mångkulturellaskola.

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet.