Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier.

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan Pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio Pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och Pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och Pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att Pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Studiens huvudsyfte är att undersöka lärares medvetenhet om genusperspektiv i den skönlitte-ratur som de arbetar med gemensamt i klasserna. Ytterligare syften är att undersöka vilka kri-terier som motiverar lärares val och vilka förebilder de vill förmedla till sina elever via skönlitteratur. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod för att uppnå studiens syfte och har funnit att lärares medvetenhet om genusperspektiv varierar mellan hög och låg medvetenhet. Det har även framkommit att det oftast är gruppsammansättningen som avgör lärares val av skönlitteratur. Värdegrundsfrågor och demokratiska förebilder är det som lärarna i studien främst vill förmedla till sina elever via skönlitteratur.

Syftet med arbetet var att undersöka förutsättningarna för att eleverna ska kunna använda sig av Internet för att de ska få kunskaper om ett tema. Till min hjälp ställde jag tre forskningsfrågor. ·Vilken vana har eleverna av Internet? Är det någon skillnad mellan Pojkar och flickor? ·På vilket sätt använder sig elever av Internet som informationskälla? ·Kommer eleverna att hitta information inom Projekt Länder? För att kunna besvara dessa frågor använde jag mig av en enkät och observationer. Det visade sig att eleverna hade god vana av datoranvändning.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och Pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Detta är en undersökning om Pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland Pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört Pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur. Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos Pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att Pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar..

One of the importent things that preschool has to learn are to treat each other as different individuals. That´s why It´s sp importent that we as pedagogues are aware of the fact that boys and girls are treated different so we can act of our experiences and learn to concentrate on the childrens individuals. We as adults have to set a good exampel.The aim of this stydy was to find out if the pedagogues treat the children different because of their gender. The purpose was also to se if there were any differences when the children were indoor or outdoor. This study is based on eight observations at two preschools in different activities outdoor  and indoors the preschool.