Genuskonstruktion och språkutveckling
diskursanalys av sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker ur ett feministisktperspektiv
Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur. Resultatet visar hur den skönlitteratur som jag studerade ger en normerande syn på vad flickor respektive pojkar får göra kopplat till de dikotomier som förekommer kring maskulint och feminint beteende. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare aktivt diskuterar litteraturen som läses i skolan med sina elever och problematiserar dessa normer för att inte vissa föreskrifter skall bli dominerande för elevers identitets och subjektsskapande.The main purpose of this essay is to find out what gender models that exist within the school discursive field, and whether fiction books are a part of this. The basis of my essay is that gender coded language has an impact on the possible development of language and on the creation of an identity for girls and boys. The questions it aims to answer are: Do these texts comply with the demands of the syllabus when it comes to stimulating the language development for girls and boys irrespective of their sex; how is gender described in the books and do the main characters in the books have different qualities and possibilities of action when looked upon from a gender perspective? By making a discourse analysis of six literary books read by a 4th grade class I have been able to take out the sentences that describe the female and male main characters. I also interviewed the teacher in order to find out how the students had chosen their books. The result shows that the books I have studied give a standardizing view of what girls respectively boys are allowed to do in correlation with the dichotomies that exist concerning female and male behaviour. In conclusion I can recognize a necessity for teacher to actively discuss the literature read at school with their students and to question these standards in order to prevent certain directions to dominate when it comes to the creation of identity and subject.