I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen. Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Idag  används  datorer,  surfplattor  och  mobiler  i  allt  större  utsträckning.  Ett  sätt  att försöka  minska utvecklingskostnader  för  mjukvaruföretag  är  att  bygga  ett  generellt gränssnitt  som  fungerar  på  alla dessa  plattformar.  Det  finns  stora  skillnader  mellan de  olika  plattformarna,  till  exempel  skärmstorlek, vilken inmatningsmetod som används och i vilka sammanhang plattformarna används. Denna studie har undersökt  om  det  är möjligt  att  bygga  ett  generellt  gränssnitt  för  ett  affärssystem.  Ett  par  viktiga faktorer som  bör  iakttas  vid  ett  generellt  system  lyfts  fram,  exempelvis  knappstorlek, feedback  och komplexitet.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur flickor och pojkar blir bemötta vid måltidssituationerna i förskolan. Vår metod är kvalitativ. Pedagoger på två förskolor i södra Sverige har blivit observerade och intervjuade för att få fram information och utifrån detta har vi analyserat och gått igenom observationerna för att komma fram till ett slutresultat..

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Utvecklingen av datorer och deras förmåga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mångfald av hårdvarutillgänglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och därmed även förmågan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der inställningar som användare kan anpassa för datorn, något som kräver att användaren har tillräcklig kunskap för att förstå inställningarnas e ekt. Att välja ut de optimala in-ställningarna för datorn är en process som är både svår och tidskrävande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa inställningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

I denna uppsats har vi undersökt hur elever använder cyberspråket och om det påverkar skriftspråket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cyberspråket i skolan? Vårt syfte med undersökningen är att se om elever är medvetna om båda språkstilarna. Vi har även undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor när det gäller deras bruk av cyberspråk. Till grund för resultatet i vår undersökning har vi använt enkäter, gruppintervjuer och elevtexter.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hänger? med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Syftet med arbetet var att undersöka förutsättningarna för att eleverna ska kunna använda sig av Internet för att de ska få kunskaper om ett tema. Till min hjälp ställde jag tre forskningsfrågor. ·Vilken vana har eleverna av Internet? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? ·På vilket sätt använder sig elever av Internet som informationskälla? ·Kommer eleverna att hitta information inom Projekt Länder? För att kunna besvara dessa frågor använde jag mig av en enkät och observationer. Det visade sig att eleverna hade god vana av datoranvändning.