Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt.

Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ?Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning.

Social interaktion och känslan av att tillhöra en gemenskap är viktiga faktorer för människans välmående. För en äldre person kan interaktionen med omgivningen försvåras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, där intentionen var att underhålla kontakter i det sociala nätverket. Under en månad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda på om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga träffar och om det kunde generera en positiv känsla av gemenskap.

Syftet med den här undersökningen är att titta närmare på hur läraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgångspunkt från skönlitteraturen kan stimulera såväl läslusten som läsförståelsen. Vidare vill jag undersöka om det går att se några skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehållet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjärdeklass under våren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den här undersökningen. För att ta reda på detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lärare.

Studien undersöker flickors och pojkars tankar om teknik och hur de påverkas av ett innovationsprojekt. Undersökningen utfördes i klasserna 6-9 på en liten F-9 skola och de metoder som användes var enkät, observationer och intervjuer. Elevernas tankar om teknik var traditionella, de ansåg att maskiner, el-motorer och datorer var teknik. Under projektets gång hade flickorna svårt att hitta problem att jobba med och deras tidigare erfarenhet begränsade deras uppfinningsrikedom. De krävde även mycket handledning för att få färdigställt sina innovationer.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt få en ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren.

Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..