Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering.

Övervikt och fetma är i dag ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga världen, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat är en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och äta hälsosammare kan positiva hälsokonsekvenser uppnås. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolår 9, samt jämföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i skolår 9 i Kristianstads kommun, där sammanlagt 235 elever besvarade enkäten.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som fåren att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påståsatt dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även seom det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan långt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende på tidsepok och motionär.Därför var syftet med den här undersökningen att ta reda på vad det är som motiverar elever i årskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet på fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi även se om det förekom några skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkätundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra främsta motivet för att utföra fysisk aktivitet på fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala än pojkarna ange prestation som motiv.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Etablerade företag har framgångsrikt utökat sin verksamhet med webbutiker. Postorderföretagen har i allt högre grad gått över till att sälja över Internet och företag med specialiserat utbud säljer nu globalt. Denna typ av Internethandel utförs främst på stationära datorer, men försök har även börjat dyka upp på exempelvis mobiltelefoner och små handdatorer. Det mobila Internet har den unika fördelen att det är möjligt att handla var användaren än befinner sig. Forskare menar att denna mobila handel kommer gå om e-handeln på Internet, där skillnaden ligger i att fler kommer handla på små skärmar och mindre på stora skärmar.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

The purpose of this master thesis was to study the librarians?assignment at the public accesses computers, especially howthe librarians perceive what their task is and what their taskshould be.In order to answer these questions a series of ten qualitativeinterviews ?inspired by the phenomenographic approach ?was conducted with librarians who were employed at smallpublic libraries in municipalities with 5 000 - 25 000residents in Sweden.The conclusions in the master thesis were that librarianshave both similarities and differences in how they perceivetheir tasks at the public computers. The most essential taskwas helping the user with information seeking. Thelibrarians also perceived that it should be included in theirduties to help users with the technical/practical issues at thepublic computers. Competence, time and assets were finallythree outlying factors which affected in what extent thelibrarians were able to help the users..

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.