Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla.Frågeställningarna är följande:Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen?Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen?Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla?Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.

Background: Since1994, the EU NickelDirective is limiting the release of nickel from objects that are in prolongedcontact with skin. Despite this, nickel is still the most common cause of contactallergy in industrialized countries. This could implicate that other productswith short contact to the skin, which are not restricted by EU´s legislation inREACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicalsubstances), could be a source of nickel or cobalt exposure. There is no limitfor cobalt release within REACH. To determine if there is cobalt or nickelpresent on the surface of a material and if metal can be released in contactwith the skin, there are quantitative and qualitative methods, such as the DMG(dimethylglyoxime)-test, the cobalt spot-test and a method for releasedetermination according to EN1811.Objectives: Laptops are not included in the REACH legislation.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

How does the computer influence teenagers' lives. I interviewed five young people, and gave a questionnaire to another 47, about this.What I found was that they were aware of and handled well the risks with the Internet and the computer, but had problems with the computer taking too much of their time. They wanted more time for their families and outdoor activities. It was mainly the Internet that seemed to have an influence on the teenagers, not the computer as a machine. They told me that there was a rough climate on the Internet, partly because of the possibility of being anonymous.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barns konstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet med utgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterat hos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessa könsnormer. Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studien omfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett via videoobservationer. Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade till stereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a. robotar.

Information och data har i en allt större utsträckning blivit en resurs som organisationer är beroende av och grundar sin verksamhet på. Precis som andra värdefulla resurser så måste också denna skyddas mot obehörigas åtkomst. Detta examensarbete handlar om systemförvaltning och arbetet med att revidera säkerheten i ett datorsystem. Eftersom denna typ av revision är en väsentlig del av arbetet med att upprätthålla säkerheten i ett system, är det följaktligen viktigt att känna till hur en säkerhetsrevision genomförs. I resultatet presenteras ett antal olika aspekter och delområden som bör granskas vid en revision av säkerheten hos datorer i ett datorsystem.

Syftet med studien är att undersöka om molntjänster som OneDrive och Google Drive är tillräckligt enkla för oerfarna datoranvändare att börja använda sig av säkerhetskopiering. Med fokus på om användare med begränsade kunskaper inom IT och datorer kan använda molntjänsterna endast med hjälp av de instruktioner som ges på hemsidan och under installationen av molntjänsterna. Slutsatsen blir att alternativen är nära att uppfylla frågeställningen. Det upptäckta problemet med att skilja mellan molnet och synkmappen kräver dock ytterligare studie för att kunna bekräfta problemet och avgöra om problemet finns på båda testade molntjänsterna innan ett definitivt svar på frågeställningen kan ges. Problemet uppstår eftersom molntjänsterna brister med att förklara internetgränssnittet och därför i förlängningen hur återställning går till. .

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjälper till vid matsituationen i förskolan. Studien är genomförd ur ett genusperspektiv där Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har använts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv som en aspekt av hållbar utveckling. För att undersöka detta har observation använts som metod. Resultatet visar att både pojkar och flickor hjälper till, ibland på lika sätt och ibland på olika sätt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad på avdelningen där observationerna har utförts.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sinlivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinlivskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och ären empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom.