Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..

Syftet med uppsatsen är att utreda om det är kraven från skolans håll eller ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att många elever idag är trötta och oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början på 1900-talet med industrisamhällets intrång och har utvecklats med föreningsliv samt det tekniska datorsamhället. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till arbete, studier, sömn eller hushållsarbete. Fritiden anser vi vara den tid som står till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med två grupper, en årskurs tre med nio- till tio-åringar samt en grupp från gymnasiets första år med sexton och sjuttonåringar.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer på en avdelning på en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har någon inverkan på att konflikter uppstår samt om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har även undersökt pedagogens förhållningssätt till de olika konfliktsituationerna. Vi har använt oss av är Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill säga de erfarenheter barnen bär med sig hemifrån och från andra ställen i sin omgivning.

Denna studie undersöker pojkars syn på och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i åldrarna 15-19 år. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, där deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att två kommuner i Stockholms län valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta områdena ofta övertar normer och värderingar ifrån personer i detta område. Detta gör att attityder till polisen kan antas ärvas via personer i området vilka torde se olika ut i olika utsatta områden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant då syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivåer av socioekonomisk status.