Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i träslöjden ser ut med fokus på lärprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var även att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar väljer att agera i. Mina frågeställningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hämmar eller främjar lärande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs när flickor och pojkar väljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag använt mig av metoden observationer som var gjorda i tre årskurser 6, 7 och 8, som utfördes på en skola i västerbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegränsade diskussioner i slöjdsalen.

SammanfattningKonståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

På senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka TV- och datorspels inverkan på pojkars studieprestation i skolan..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

SammanfattningSyftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av attjämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sigmed talutrymmet i klassrummet.Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observeradetillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studiehar vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskningpå området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delän flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme.

Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: 2010-01-03 Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning.

Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på intag av grönsaker och fisk.

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.