Företags renommé uppmärksammas allt mer, både inom näringslivet och bland forskare. Båda grupperna verkar vara överens om att ett gott renommé är en stor konkurrensfördel, och mycket forskning finns om vad ett renommé består av och hur det bör förvaltas. Däremot verkar det finnas få undersökningar om hur ett renommé kan repareras efter att det har blivit skadat, trots att detta borde vara en viktig fråga för företag. Syftet med vår uppsats är att analysera området ?Reputation Repair?, det vill säga förstå vad som krävs av företag för att återupprätta ett skadat renommé.

Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för medelstora företag inom detaljhandeln för att utforma ett serviceinriktat butikskoncept som en strategi för långsiktig överlevnad?Syfte: Att analysera och utvärdera hur tre medelstora företag fattar strategiska beslut för att utforma butikskoncept och hur kunderna upplever butikskoncept.Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En gapanalys kommer användas som analytiskt verktyg. Undersökningen innefattar kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar.Teori: Butikskoncept, Affärsidé, Service value profit chain, Totalkommunikation, Intern marknadsföring, Konsumentbeteende och Involveringsteorin.Empiri: I denna studie består empirin av en sammanställning av totalt 6 intervjue roch 75 stycken enkäter.Resultat: Icke överensstämmelse av butikskoncept upptäcktes mellan ledning, anställda och kunder.Slutsats: Att inte underskatta makten som internet gett kunden. Involvera flerpersoner i framtagningen av butikskoncept för långsiktigt överlevnad och att lära känna dina kunder Att använda butiken som plattform för att nå kunderna men även att använda butiken som mer än bara ett skyltfönster för produkterna.Den upplevda kvaliteten hos kunden påverkas både av hur kundenuppfattar butikens utformning och dess personal.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Byggbranschen är inne i en övergångsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt är dock efterfrågan på dessa modeller låg. På WSP i Stockholm används 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utsträckning på flera avdelningar. Önskemål finns om att utöka användningen av programmet även inom broprojektering.

Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssätt.

Inom landskapsarkitekturen används digitala verktyg frekvent och den mänskliga kroppen används allt mindre i arbetet. När vi rör oss mindre ute på platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förståelsen för utemiljöer att gå förlorad. Den här uppsatsen undersöker exempel på hur dans kan bidra med förståelse och kunskap om de utemiljöer en trädgårdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. När hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhållas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster på offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Det finns, och kommer att finnas, olika sätt att arbeta som KME-lärare beroende på vem man är, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lärare behöver bena upp vad kunskapsområdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sådan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehåll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) Huvudämnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer är en ny inriktning på Lärarutbildningen, Malmö högskola, och vi är två studenter som avslutar vår sista termin på denna utbildning. För att få en större förståelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och även frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vårt examensarbete på dessa begrepp.

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning.

Det här kandidatarbetet har skett på uppdrag av ett av IT-konsultbranschens mest framgångsrika företag och har genomförts via Umeå Universitet. Företaget erbjuder drygt tio system och tjänster inom dokument- och ärendehantering, arkivering, e-tjänster, e-legitimation, integration, säkerhet och läkemedelsstatistik mot kunder främst inom den offentliga sektorn. Syftet med arbetet har varit att hjälpa dem med att utreda vad deras kunder har för behov av en kundportal. Vilken plattform som skulle vara bäst att tillämpa vid eventuell utveckling, vilka funktioner och lösningar som kan hjälpa till att förbättra kommunikations- och informationsflöde samt hur detta på bästa sätt kan kopplas ihop med befintligt ärendehanteringssystem och infrastruktur.Arbetet började med en kvalitativ studie tillsammans med fyra av deras största kunder och en kvalitativ studie med anställda på företaget. Studiernas syfte var att spegla kundernas behov av förbättringar i nuvarande kommunikations- och informationsflöde, för om det inte finns behov av förbättring så finns det inte heller behov av en förändring.Resultatet speglade på att en förändring, inom en snar framtid, bör ske då företaget redan nu smått börjat påverkas av deras snabbt växande kundkrets.

Detta projekt och examensarbete har bestått av utveckling och rationalisering av befintlig metod vid montering och demontering av sidotätningsjärnen på utskovsluckor till Vattenfalls dammluckor. Nuvarande metod har byggt på tidskrävande, dyra och omständiga uppbyggnader av träställningar. Vi har istället valt att konstruera en justerbar arbetsplattform (typ skylift), som skall vara användbar på de flesta dammluckorna. Plattformarna sänks ner till befintligt luckben. En plattform består av stålplatta som skruvas fast på den vertikala betongväggen (monoliten) som finns i anslutning till dammluckan.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet.

Att alla människor har olika sätt att lära in ny kunskap är något de flesta av dagens lärare är medvetna om. Det inte alla vet, är att det finns sätt att ta reda på vilken ?kanal? som fungerar bäst för varje enskild individ. På en av våra skolor har man vetskapen om inlärningsstilsanalyser som ett instrument. På den andra finns inte denna kunskap hos mer än en tredjedel av lärarkollegiet.

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av Scania CV AB, som tillverkarlastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer.Syftet med arbetet har varit att undersöka möjligheten att integreraen ?onboard?-navigator i datorenheten C200. C200 har huvuduppgiften attfungera som kommunikationslänk mellan fordonet och omvärlden via Internet,d.v.s. är fordonets kommunikator. Med ?onboard?-navigator menasdet att kartmaterial och annan information som behövs för navigering finnsförinstallerad på navigatorenheten.

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien.Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras.