Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsättningar för lek i Vikenparken, Höganäs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsättningar till en så bra lekmiljö som möjligt. En följdfråga behandlas även; hur bör man med utgångspunkt från dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i Höganäs kommun? Rapporten är indelad i fyra delar: en första inledande del där bakgrunden till arbetet beskrivs. Del två redovisar min syntes.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet.

Arbetet handlar om att planera ett område för att tillgodose de behov och förväntningar som ställs på en tätortsnära landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering där olika intressen samspelar i utformningen och där platsens förutsättningar utgör grunden. Området är beläget väster om Finjasjön vid Mjölkalånga by och omfattar ca 150 ha. Marken ägs av Hässleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom häst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hästgårdar i kommunen. Detta har tillsammans med strävan att tillvarata områdets naturvärden, kulturhistoriska bakgrund och förutsättningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsättningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsättningar och historia skaffat kunskap om området.

The purpose of my task was to map the pallet flows at Findus and put together as well as analyze the problems. My work has also included finding out what alternatives there are to the present pallet exchange system and suggest measures to reduce the problems.The problems can be divided into poor quality and hygiene issues. The poor quality, for instance poor strength is due to arbitrary judgements and the fact that there are companies that make a system of manufacturing forged pallets of an inferior quality compared to the EUR-pallets. These pallets are marked with stamps more or less similar to the EUR-mark and taken into the exchange system. Of course there are rules how to judge a pallet but these rules are many and sometimes indistinct and there are a lot of marks to keep track of.The most dangerous part is when the pallets lack the prescribed carrying capacity.

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

The competition in the milk industry has increased during the last couple of years. This is a result of the trade barrier that dissolved when Sweden entered the European Union. The membership signifies an increased internationalization for the dairies, which has also increased the existence of low price chains in the Swedish food market. The increased share of private brands has strengthened the competitive situation for the manufacturer- owned brands. Three of Sweden?s seven largest dairies have now decided to launch a low price milk to cope with the competitive situation.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligger andelen förnybara drivmedel i transportsektorn på 0.35 %. Island har lagt fram ett policydokument om att 10 % -målet även gäller för fiskindustrin, som står för en stor del av den totala oljeanvändningen på Island. Metoden i projektet har huvudsakligen varit litteraturstudier samt några intervjuer. Projektet visar att det finns goda möjligheter att öka biodieselproduktionen på Island och även nå 10 % -målet under förutsättning att tillgången på lämpliga råvaror ökar. Enligt grova beräkningar i denna rapport kan inhemsk biodieselproduktion uppgå till 3,2 % av den totala oljeimporten år 2030.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbättra förutsättningarna för jordbruk. Det har dock medfört att växter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet påskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. Tätbebyggda områden bidrar också till ökade flöden eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar när tätorterna expanderar eller förtätas. Hårdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anläggning? vid Luleå tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingår det att skriva två rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det är fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att välja. I mitt fall där jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i Luleå har de valt att jag skall göra ett arbete fast då mer omfattande.