AbstractTitle: Art influences in today´s advertisingimages ? A qualitative study of advertisingimages and work of artNumber of pages: 46Author: Sanna OlssonTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Science CPeriod: Autumn 2009University: Division of Media and Communication, Uppsala UniversityPurpose: The purpose with this composition is to analyse how art has influenced todays advertising images, to see wich influences that can be descovered.Method/Material: Since this is an imageanalys the main material has been consisted of advertising images, a total of seven. In addition, art images have been used as comparative material. The advertising images have been strategically selected, however they are modern and aestetically appealing. A number of questions have been formulated wich is the basis of the analys.Main results: Primarily the study found that art has influenced today?s advertisingimages in different ways.

Den växande hotellmarknaden leder till högre konkurrens som gör att hotellen behöver skapa större intäkter. I dagens hotellverksamhet finns det två fokuseringar: revenue management och service management. Dessa eftersträvar att öka intäkterna genom att inkomstmaximera och göra hotellupplevelsen unik för gästen.Båda fokuseringarna går att koppla till merförsäljning och dess olika aspekter. Merförsäljning är en teknik som används för att öka försäljningen. Men merförsäljning är även ett redskap för företagen att skapa en relation till sina gäster som påverkar kundnöjdheten.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter.

Det är ingen svår konst att känna igen ett rum som bebos av ett barn. Där finns barntapeter, heltäckningsmatta, mycket färg och naturligtvis leksaker. Så ser barnets närmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur är det med utemiljön? Barns lek är beroende av den miljö i vilken leken tar form. Några av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna människor har skapades i en utomhusmiljö.

Den 4 september 2010 inviger Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum sina första utställningar i lokalerna som är anpassade för museiverksamhet och tillgängliga för besökare. Det är av största vikt att följa byggnadslagsstiftningen när man planerar byggnader och senare bygger dem. Man ska skapa sådana byggnader där människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga har möjlighet att utnyttja lokalerna.  En ombyggnation av ASEAs gamla industribyggnad har resulterats i att man har åstadkommit en tillgänglig och modern museilokal i kvarteret Mimer på Karlsgatan 2 i Västerås. Syftet med detta examensarbete har varit att visa vilka tillgänglighetslösningar som har använts i den nya museibyggnaden på Karlsgatan i Västerås. En litteraturstudie har utförts för att gå igenom de krav som ställs på museer.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Detta examensarbete är ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebär att jagfilmar en lärares interaktion med sina elever och därefter i ett videoverk, med hjälp av en skådespelarerekonstruerar lärarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebär ställt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lärare som är upprymd av känslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns där).Utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jämföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvärldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlärarens lektionsarbete tar bort en förutsättning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har därför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektivpå klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lärarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lärarens rörelsemönster, blickar ellerförhållningssätt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Titel?Jag kanske är för mainstream? - Googlegenerationens syn på FilmfestivalenFörfattareSara Adolfsson och Maria BörgesonKursExamenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTerminHöstterminen 2009Handledare Marie GrusellSyfteStudiens syfte är att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen.MetodKvalitativ metod, fokusgrupperMaterialFyra fokusgrupper med studenter i åldrarna 20-30 år som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival.HuvudresultatIckebesökarna är intresserade av film och helst vill de se den på bio. Vissa påtalar den stora bredden av film som visas på Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svårare ochsmalare film som man måste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad från att se en film på vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgås med andra.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden på flera nivåer. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idéer och företeelser som låg till grund för museets födelse, arkitekten Stülers tankar kring vad ett museum är och hur en museibyggnad bör utformas, förstå huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August Stüler ansåg att museet i lika hög grad som dess innehåll var konst. Stüler formulerade fyra punkter om hur byggnaden på bästa sätt kunde visa upp och komplettera sitt innehåll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mån mångfaldig utformning av rummen med olika uppställnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Dust, our smallest common denominator                                                                                                                                                                 Charlotta Lindvall ABSTRACT  I find it fascinating to know that we are all made of the same material as the stars and that everything is connected to each other and in a constant movement and transformation, a recycle of material. We are all made of stardust. In fact all life is sprung out of dust.In my essay I investigate the dust and ask the question if there are any traces in the dust. I look at the history of the dust and how it has affected us and our world through the decades. What does this small and airy but oh so unappreciated dust tell us? Why do we want to get rid of it? Is it possible to find a sense of belonging in the big context by investigating the dust and its origin and could I transform such a low material as dust into something magic that makes people reflect on our origin and belonging and how everything is connected? In my work I use dust as a material and in the essay I compare my work with other artists who have worked with dust as a material.Dust is everywhere because its source is from everything.