Sök:

Sökresultat:

281 Uppsatser om Platsens värde - Sida 16 av 19

Planera i ett grönomrÄde - En fallstudie i Ronneby Kommun

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

Barn av bruksandan : En studie om unga vuxnas platskÀnsla och dess roll i individens förestÀllningar om framtiden i bruksorten Hagfors.

Syftet med studien Àr att studera hur de historiska mönstren pÄ en bruksort, i frÄga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tÀnkas pÄverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgÄngspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar pÄ den negativa befolkningsutveckling som rÄder i VÀrmland i allmÀnhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar Àr ungdomar och framförallt Àr det flickor med tjÀnstemannabakgrund som vÀljer att lÀmna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data frÄn Ätta respondenter varav fyra Àr kvinnor och fyra Àr mÀn.

Ett gestaltningsförslag för Odinslund : med hÀnsyn till det sublima

Detta examensarbete handlar om att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala, med hÀnsyn till det sublima. Valet baseras pÄ intresset för gestaltning samt viljan att uppmÀrksamma och skapa funktion pÄ det centralt belÀgna platsen. För mig kÀnns Odinslund sublim och kÀnsloladdad i och med den starka kulturhistorian samt att platsen karaktÀriseras av trÀdrader som bildar en pelarsal. Genom inventeringar och analyser ökar förstÄelsen för platsen. Ett program, visioner samt ett koncept utvecklas, vilket vidare resulterar i ett gestaltningsförslag med hÀnsyn till den sublima aspekten. Syftet med examensarbetet Àr att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund.

Upplevelsen av samsjuklighet

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.

SPECIELL + GENERELL Om vÀrdegrunder i stadsbyggnad tillÀmpat pÄ Tullinge

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling. Den praktiska delen innehÄller tvÄ projekt för delar av centrala Tullinge.

Blandbygd : visioner för tĂ€tortsnĂ€ra landsbygdsboende i SydvĂ€stra Möckeln, Älmhult

Detta examensarbete handlar om en tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd och hur den kan utvecklas till en boendeplats för fler mĂ€nniskor Ă€n idag. Platsen heter SydvĂ€stra Möckeln och ligger strax utanför Älmhult i södra SmĂ„land. I Älmhult ser man en befolkningsökning samtidigt som det Ă€r brist pĂ„ bostĂ€der. Det som erbjuds Ă€r tomter och villor i traditionella villaomrĂ„den. Kommunen har i sin översiktsplan pekat ut omrĂ„den för boende i SydvĂ€stra Möckeln, som ligger som lĂ€ngst sex kilometer ifrĂ„n centrum och min uppgift har varit att ta fram ett förslag pĂ„ hur utbyggnaden av detta omrĂ„de kan se ut. Titeln pĂ„ arbetet ? Blandbygd ? syftar till förslaget, dĂ€r bebyggelsen bestĂ„r av olika boendeformer för att möjliggöra tĂ€tortsnĂ€ra landsbygdsboende för olika mĂ€nniskor.

Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal

BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

LÄgvÀxande örtmattor : ett alternativ till bruksgrÀsmattor?

Grönytor Àr en mycket viktig bestÄndsdel i utemiljön. GrÀsmattan har en stor praktisk anvÀndning för mÀnniskor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. DÀremot har den inte samma biologiska och estetiska vÀrden som Àngen har. Detta arbete undersöker om vÀxter med en blomning, som hos Àngen, kan klara den anvÀndning som man har av en bruksgrÀsmatta. En bruksgrÀsmatta eller en lÄgvÀxande örtmatta behöver bestÄ av arter och sorter som tÄl konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage frÄn tramp. TvÄ andra faktorer som Àr mer knutna till platsens lÀge och funktion som salt och översvÀmningstolerans kan Àven vara viktiga för vÀxtvalen. Klippning innebÀr att vÀxtdelar tas bort frÄn plantor och att de fÄr snittytor dÀr de kapats av.

Kultkontinuitet vid offerkĂ€llor : SĂ„nga kĂ€lla i Ångermanland

Kultkontinuitet Ă€r ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergĂ„ngen frĂ„n en religion till en annan kan olika typer av bestĂ€ndighet ibland urskiljas, exempelvis nĂ€r det gĂ€ller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor pĂ„ förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har Ă€ven offrandet vid vissa kĂ€llor ansetts ha förkristna anor. LĂ€ngs ÅngermanĂ€lven finns exempel pĂ„ den hĂ€r typen av kĂ€llor, dĂ€r offrande och kĂ€lldrickning frĂ„n katolsk tid och framĂ„t pĂ„stĂ„s ha sina rötter i förkristen kult.

BerÀttelsen i landskapsarkitektens arbetsprocess

Arkitekter har lÀnge anvÀnt sig av och inspirerats av berÀttelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstÄ hur detta kan gÄ till, vad berÀttelserna kan innehÄlla och varför de anvÀnds. Den inledande delen av examensarbetet Àgnade jag dÀrför Ät litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var ocksÄ att sjÀlv prova ett arbetsÀtt sominkluderade en berÀttelse och att dÀrefter reflektera kring arbetet med denna. BerÀttelser anvÀnds inte bara som inspiration utan ocksÄ i syftet att ge enplats mening.

Företagslokalisering i Angered ? hinder och drivkrafter i en segregerad stadsdel

NÀr företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat nÀrhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgÄng till rÀtt arbetskraft, statlig pÄverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som Àr Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en vÀldigt hög arbetslöshet och fÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsomrÄden Àr nÀrhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att fÄ jobb och Angered behöver dÀrmed göras mer attraktivt för företag.Den hÀr studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfÀllen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:1. Vilka Àr de frÀmsta orsakerna bakom bristen pÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Är ett reversibelt busskörfĂ€lt pĂ„ HjuviksvĂ€gen en hĂ„llbar lösning?

HjuviksvĂ€gen Ă€r i dagslĂ€get inte anpassad efter dagens trafiksituation, eftersom vĂ€gen gĂ„r genom Hjuvik som Ă€r ett tĂ€ttbebyggt villaomrĂ„de. Detta genererar mycket och tung trafik dĂ„ vĂ€gen Ă€r Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen pĂ„ HjuviksvĂ€gen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i omrĂ„det tillsammans med en ökad bilanvĂ€ndning och en expanderad befolkning. VĂ€gens situation har en ojĂ€mn riktningsfördelning med lĂ„nga köer under rusningstrafik, som pĂ„ morgonen gĂ„r in mot Göteborg och pĂ„ eftermiddagen gĂ„r Ă„t motsatt hĂ„ll ut mot fĂ€rjan till Öckerö kommun. För att uppnĂ„ VĂ€stsvenska paketets mĂ„l om en lĂ„ngsiktig hĂ„llbar transportförsörjning pĂ„ vĂ€stra Hisingen krĂ€vs en ökning i kollektivtrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som trafikerar Öckeröleden.Syftet med uppsatsen Ă€r att göra en holistisk belysning av förutsĂ€ttningarna för att etablera ett busskörfĂ€lt inom delprojektet pĂ„ HjuviksvĂ€gen.

VÀxtbÀddar och vÀxtjord i AMA : blir det som bestÀllaren tÀnkt sig?

VÀxtbÀddar och vÀxtjord av idag Àr ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven pÄ att leverera fÀrdiga resultat i allt högre takt ökar stÀndigt, för att kunna hÄlla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krÀvs kunskap. En kunskap om sambandet mellan vÀxter och den jord som de skall vÀxa i. Inte bara jord och heller inte bara vÀxter utan att kritiskt förhÄlla sig till hur vÀxter vill vÀxa naturligt och hur jorden medverkar till det pÄ ett hÄllbart sÀtt. Att inte lÄta sig pÄverkas av enkla genvÀgar eller slentrianmÀssiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förÀndringar som har varit vad gÀller föreskrifter kopplade till AMA (AllmÀn- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förÀndrats över tid.

Skönhetsfabriker och LÀppstiftsfeminister: En studie av unga kvinnors uppfattning om hur de framstÀller sig sjÀlva i det offentliga rummet.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

Stadens flexibla vardagsrum : ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->