Sökresultat:
281 Uppsatser om Platsens värde - Sida 15 av 19
Miraklet i Haparanda : En studie om IKEAs etablering i Haparanda
Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.
Platsens vara eller icke vara : En studie av de svenska kommunernas marknadsföringsstrategier
Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invÄnare att flytta dit. Vi tyckte det var spÀnnande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lÄng tid tillbaka och idag Àr det mÄnga platser som har blivit föremÄl för marknadsföring. En av de mest framstÄende kampanjerna Àr ?I love NY? kampanjen.
Barn som utsÀtts för bristande omsorg i hemmet och skolans ansvar
Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.
Syns du inte, finns du inte : En studie av VĂ€rmlands image och profil
Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och lÀnder att positionera sig i kampen om presumtiva invÄnare och investerare. För att konkurrera mÄste platsens fördelar lyftas fram för mÄlgruppen och det Àr av största vikt att finnas dÀr mÄlgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer Àn hÀlften av Sveriges befolkning anvÀnder det sociala mediet Facebook och i november 2012 anvÀnder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en sjÀlvklarhet att anvÀnda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina mÄlgrupper.Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region.
Planera i ett grönomrÄde : En fallstudie i Ronneby Kommun
Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna.
Kollektiva odlingar i en förÀnderlig vÀrld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna
Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Ăven begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.
Sportcenter i VĂ€stertorp
Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten pÄ sina badhus samt idrottsanlÀggningar. DÀrtill Àr renoveringsbehovet stort pÄ samtliga badhus. Badet i VÀstertorp tÀcker ett stort omrÄde och Àr populÀrt men behöver nu rivas pga. det dÄliga skicket. IstÀllet ska man bygga bostÀder pÄ platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriÀr mellan motorvÀgen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.
Nattlandskap : en studie av belysningens rumsskapande egenskaper tillÀmpat i ett gestaltningsförslag
En god ljussÀttning med utgÄngspunkt i
rumslig gestaltning kan medföra mÄnga
positiva synergieffekter som, till exempel,
vistelsemiljöer i nattlandskapet dÀr
mÀnniskor kan kÀnna sig trygga att röra
sig tack vare den goda uppsikten över
omgivningarna och dÀrmed möjligheten
till orientering. I detta arbete presenteras
slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra
med mycket i detta sammanhang genom ett
rumsligt tÀnkande i den lilla sÄ vÀl som den
stora skalan dÀr mÀnniskan Àr i fokus samt
inte minst genom kunskaper om utemiljöns
material och dess förÀnderlighet.
Syftet med detta arbete har varit
att tillÀmpa de kunskaper som jag erhÄllit
under landskapsarkitektutbildningen
och genom ett gestaltningsförslag bidra
till en fördjupad förstÄelse kring hur det
gÄr att arbeta rumsligt med belysning i
landskapet. Baserat pÄ egna observationer
och befintliga teorier presenteras, i slutet
av detta arbete, nÄgra av de aspekter som
kan vara viktiga dÄ man vill skapa rum
med hjÀlp av belysning. Dessa aspekter Àr:
kontraster, ljusgradienter, avstÄnd/djup,
ljuskÀllans placering, ljusets spridning och
nivÄ samt inte minst fÀrg och textur pÄ de
material som finns i rummet.
Genom att studera litteratur om
hur belysning kan pÄverka vÄr uppfattning
av rummet under dygnets mörka timmar
samt genom att studera befintliga
belysningslösningar, fick jag inspiration
och idéer till gestaltningsförslaget. För
att prova dessa idéer byggdes en digital
3D-modell upp av ett befintligt förslag
av utemiljön kring ett seniorboende i
Vimmerby.
TrÀdgÄrden - en plats att Äterfinna hÀlsan : hÀlsotrÀdgÄrdens utformning för personer med diagnosen utmattningssyndrom
Det uppdrivna tempot under bÄde arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohÀlsa. LÄngdragen överbelastning kan leda till ett tillstÄnd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hÀlsotrÀdgÄrd.
Bullerproblematik och akustisk design : projektering som verktyg för att bearbeta högre ljudnivÄer
Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har lÀnge haft visuella intryck som utgÄngspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtÀtningen av stÀder leder till högre krav pÄ offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler mÀnniskor ska kunna anvÀnda och dra nytta av allt fÀrre omrÄden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mÄngfacetterad uppgift.
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bÀttre hantera den högre ljudbilden och dÀrmed utveckla en hÄllbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga pÄ att arbeta med enklare förÀndringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.
Att marknadsföra paradisdestinationen Mauritius : En fallstudie om platsmarknadsföring
Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.
Förslag till utveckling av tÄggenomfarten i NÀssjö
Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med
spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden.
I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.
SPECIELL + GENERELL Om vÀrdegrunder i stadsbyggnad tillÀmpat pÄ Tullinge
Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling.
Vinnarnas Gemensamma NÀmnare : en jÀmförande studie av fem vinnande tÀvlingsförslag
ArkitekttÀvlingar Àr ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tÀvling med andra arkitekter Ästadkomma det bÀsta förslaget pÄ utformning, funktioner och anvÀndning av en plats eller byggnad. Vad krÀvs för att göra det? Den hÀr kandidatuppsatsen skrevs pÄ institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vÄrterminen 2013 med avsikt att lÀra sig mer om tÀvlingar,
skapandet av högkvalitativa tÀvlingsförslag och hur man vinner arkitekttÀvlingar. Syftet var att genom en jÀmförande studie undersöka vad vinnande tÀvlingsförslag har gemensamt.
JÀmförelsen gjordes pÄ fem vinnande tÀvlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, frÄn tÀvlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tÀvlingsuppdrag gÀllande gestaltning av platser.
Att bygga högre hus med prefabricerade betongelement: Analys med avseende pÄ vindinducerade vibrationer
I en strÀvan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket pÄverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer kÀnslig för horisontella krafter som i Sverige frÀmst uppkommer frÄn vinden. BruksgrÀnstillstÄndet Àr ofta dimensionerande för det bÀrande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma frÄn vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamÄende och obehagskÀnslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan anvÀndas för avsett ÀndamÄl.