I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället.

Hur platser marknadsför sig, det vill säga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bäst förutsättningar samt kommunicerar detta på rätt sätt får en konkurrensfördel. Rätt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehålla företag samt investeringar, locka nya resenärer, invånare samt utöka platsens exportmarknad. Det är därför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehålla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling är ingenting som är konstant och självklart, utan det krävs aktiva insatser. Det råder ett hårt darwinistisk klimat- där det kommer att finnas både vinnare och förlorare, de platser som behärskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas än de platser som väntar och avvaktar på bättre tider..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av konsumentens medvetenhet kring varumärken. Detta syfte belyses genom att studera kosmetikabranschen i Polen med fokus på varumärkens attraktionskraft. Frågeställningar: I vilken utsträckning har varumärket en avgörande betydelse vid polska universitetsstuderande kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Vilka andra faktorer är betydelsefulla för dessa kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån ett deduktivt arbetsförfarande och en kvantitativ studie i enkätform. Metodverktyget bidrar till skapandet av en relevant och pålitlig analys av de unga polska kvinnorna och deras inställning till varumärken för kosmetika.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

The scarcity of qualified forest machine operators as well as the increased competition for competent machine operators among others from the mining industry in Norrland, were the reasons to investigate what attracts and what deters active and potential forest machine operators to the occupation. An interview study was conducted among four groups with four persons in each group. The groups were students in year 1 and 3 respectively at a forestry school at upper secondary school level as well as employees of a forest company and employees of contractors. The majority of all respondents were of the opinion that their interests in machines had been important for the choice of occupation. But for the active machine operators both the interest in the forest and their interest for machines have had importance for choosing this occupation.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

År 2010 verkställdes det politiska beslutet om att låta värnplikten vila och satsa på ett anställt försvar och istället infördes frivillig militär utbildning i form av Grundläggande militär utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis Sjövärnskåren, är en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Sjövärnskåren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utsträckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande värnplikten.Denna uppsats baseras på en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär, baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. Enkäten gick ut till 47 personer med bakgrund i Sjövärnskåren och som påbörjat Grundläggande militär utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan åren 2010 och 2013.Enligt denna undersökning har Sjövärnskåren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gått på sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befälen på sommarskolorna föregått med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten.En slutsats som har dragits är att Sjövärnskåren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund där det militära livet får testas på och utvärderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter..

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS?märkta vildsvin låg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet ser på platsens betydelse för inlärning, men även hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har även varit att se vad forskning och läroplan säger om platsbaserat lärande som undervisningsmetod. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där fem lärare i årskurserna 1-3 på tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärarna vi intervjuat ser fördelar med att använda platsbaserat lärande i undervisningen. De menar att det är en undervisningsmetod som gynnar många och genom att gå utanför klassrummet får eleverna använda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlärning.

In 2007 the project with the renewal of the Vasa Park in Stockholm won the Siena Prize. The architects responsible for the project described how they aimed for upgrading the park within its historical framework. Since the project was a renewal and not a restoration of the park, I thought it would be interesting to study how the architects proceeded with this work. The aim of this essay has therefore been to examine how the last renewal of the Vasa Park has chosen to approach the history of the place. To understand the historical development of the park and how the renewal project was carried out, I started with a literature survey consisting of books, the program of the renewal and articles about the project.