Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Kimit AB är ett ledande företag inom den svenska sprängmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, där fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, då några av deras produkter klassas som explosiva och några som oxiderande, beroende på produktens innehåll. Fordon som transporterar farligt gods på väg eller järnväg måste vara märkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. Från farlighetsnumret är det möjligt att utläsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset är giftigt, frätande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med några andra aktörer kunde de visa på fördelen med att använda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. Då aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhållanden när den utsattes för kraftig värme än ståltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter från Platsen.

Detta examensarbete behandlar vidareutveckling av en treaxlig släpkärra med automatkassettfunktion. Arbetet har utförts hos Släp & LastbilsPåbyggnationer i Övertorneå AB (SLP). SLP är en mekaniskverkstad som tillverkar släp och lastbilspåbyggnationer i Övertorneå. De volymmässigt stora produkterna är släp och lastbilspåbyggnationer för grus, berg och asfalt transporter. Uppdraget är att förse en släpkärra med ett automatkassettsystem.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på Platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen.

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på Platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

I examensarbetet undersöks de två företeelserna orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad några stadsanalyser påstår och påvisar gällande orienterbarhet och rörelse. I studien ingår författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. Både orienterbarhet och rörelse som är tätt sammankopplade, påverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel på analysmetoder som kan användas för att undersöka orienterbarhet och rörelse på en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras på den planerade stads-delen, Västra Centrum i Varberg, som är fallstudieobjekt i examensarbetet.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av Platsen.

Syftet med denna uppsats är att visa hur en förskolegård kan gestaltas med utgångspunkt i barns lek. Med vårt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön påverkar hur bra leken utvecklas på förskolegården och därmed påverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgår från barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hälsa. Därmed är även pedagogik och motorik viktiga förutsättningar på förskolans gård. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelärare och föräldrar. På så sätt utvecklade vi en förståelse för Platsen och dess användning som kunde vävas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta på att storleken på förskolegården är viktig för barns lek samt att leken flyter bättre i miljöer med naturkaraktär.

Cirkulationsplatser projekteras oftast in i högtrafikerade miljöer, vilket gör att alla olika delar måste samordnas så att de klarar av de höga flödet, men också skapar en plats som är lättförståelig och lättnavigerad. Det är inte bara de tekniska delarna, såsom refuger och körfältsbredd som måste tas med i beräkningarna, utan vegetation har också en del i att skapa en plats som är vacker, men även är säker för trafikanterna som nyttjar Platsen. Det är också viktigt att skapa, i så stor utsträckning som möjligt, en skötselextensiv cirkulationsplats, eftersom det är en utsatt miljö för skötselpersonal att arbeta i. Ändamålet med detta examensarbete har varit att utforska cirkulationsPlatsen ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att få ingående kunskap om hur cirkulationsplatser utformas har en litteraturstudie utförts. I denna har allt från cirkulationsPlatsen utveckling genom åren, till hur olika delar av cirkulationsPlatsen utformas för att skapa en trafiksäker miljö gåtts igenom. Frågeställningar som har använts och besvarats under detta examensarbete är följande: - Vilka delar består cirkulationsPlatsen av? - Hur utformar man en säker cirkulationsplats? - Hur kan man garantera de oskyddade trafikanternas säkerhet? För att kunna skriva ett än mer givande och intressant arbete, genomfördes även en fallstudie.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av Platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra Platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmö där kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie. Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljöns utformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanor samt övergångsställen och korsningar. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuella personer på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet tillgänglighet. Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroende på vilken typ av funktionshinder en person har.

I en stor del av arbetsolyckor som anmäls är en truck inblandad. För att undvika att fotgängare blir påkörda av industrifordon används ofta påkörningsskydd. På Volvo Group Truck Operations i Skövde används idag påkörningsskydd i fabrikerna för att avgränsa fotgängare från fordonstrafiken. Volvos påkörningsskydd är en helsvetsad stålkonstruktion som är fäst i betonggolvet med expanderbultar. Dessa påkörningsskydd är byggda efter Platsen de monteras på och är därför svåra att återanvända och reparera.