Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. Med slutsatserna frÄn fallstudien bidrar jag med data som kan jÀmföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan anvÀndas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvÀrdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjÀlpa andra som vill Ätaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som anvÀndes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, Àven studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det Àr som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien anvÀndes enkÀter till skolbarn och förÀldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nÀra hemmet, inom 5 minuters gÄngvÀg.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Att mÀnniskor idag avstÄr frÄn att delta i sociala aktiviteter i samhÀllet pÄ grund av att de kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, och dÄ sÀrskilt pÄ hÄllplatser och vÀgarna till och frÄn, gÄr inte ihop med Göteborgsregionens mÄl om en ökad anvÀndning av kollektivtrafiken. För att fÄ fler att vÀlja kollektivtrafiken som fÀrdmedel mÄste tryggheten kring hÄllplatserna öka, vilket skulle innebÀra fördelar för bÄde hÀlsa, miljö och vÀlfÀrd. Det Àr speciellt kvinnor som anger att de, sÀrskilt kvÀllstid, avstÄr frÄn vissa aktiviteter för att de inte kÀnner sig trygga pÄ hÄllplatsen eller vÀljer att gÄ lÄnga omvÀgar hem för att de kÀnner sig otrygga. Olika fysiska ÄtgÀrder, i det offentliga rummet, pÄverkar den upplevda tryggheten hos mÀnniskor och med enkla medel tryggheten öka avsevÀrt pÄ en plats.Syftet med detta arbete Àr att belysa trygghetsfrÄgor i samband med hÄllplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angÄende trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten pÄ en hÄllplats och dess nÀrmaste omgivning. Detta kommer att underlÀtta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att fÄ en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebÀr.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Svenskarna handlar allt mer klÀder och intresset för mode och klÀder Àr större Àn nÄgonsin.Bara produkten rÀcker dock inte för dagens konsument, utan platsen dÀr den inhandlas har fÄttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som pÄverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfÀren. AtmosfÀren ska, för att pÄ bÀsta sÀttstimulera kunden, byggas utefter mÀnniskans fem sinnen, syn, kÀnsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vÄr uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gÄ atttillÀmpa pÄ secondhandbutiker, som skiljer sig frÄn detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har pÄ senare tid fÄtt mycket uppmÀrksamhet och det finns idag ettökat intresse för ÄteranvÀndning av klÀder.Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfÀren för att skapa en mer tilltalande butik.

Svenska (engelska se nedan) Detta examensarbete Ă€r ett vĂ„rdprogram över Österby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd. Österby bruk Ă€r belĂ€get i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan pĂ„ 1500-talet började jĂ€rnindustri vĂ€xa fram pĂ„ Österby. Österbys jĂ€rnindustri kom att pĂ„gĂ„ fram till nedlĂ€ggningen av Österbyverkan 1983. Dagens kökstrĂ€dgĂ„rd tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgĂ„rdsanlĂ€ggningen som startade pĂ„ mitten av 1700-talet.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.

Det hÀr examensarbetet pÄ 30 hp Àr utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehÄller rÄd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan anvÀndas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. UtgÄngspunkten har varit en förfrÄgan frÄn Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.

BurtrÀsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydvÀst om SkellefteÄ med omkring 1600 invÄnare. Ortens centrum har förÀndrats med tiden och en del butikslokaler stÄr idag tomma. Ett antagande Àr att antalet butiker inte kommer att öka till den nivÄ det en gÄng har varit. OmstÀllningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invÄnare och besökare. KamvÀgen som gÄr genom centrum fungerar som genomfartsled i samhÀllet vilket prÀglar trafiksituationen med tung trafik.

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.