Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung frĂ„n ca 1500 Ă„r tillbaka i Etiopien, dĂ€r det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet vĂ€lkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige intrĂ€dde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnĂ€rer, författare, etc. Även om antalet kafĂ©er i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen Ă€r fikandet idag mer populĂ€rare Ă€n nĂ„gonsin.

I detta examensarbete har möjliga sÀkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i SkellefteÀlven identifierats och sammanstÀllts, frÀmst utifrÄn anlÀggningens tidigare dokumenterade sÀkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssÀtt. De anlÀggningsdelar som har berörts Àr Grytfors tre stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid hÀndelse av ett dammbrott i nÄgon av de tvÄ högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för mÀnniskor, miljö och samhÀlle. DÀrför Àr det av vikt att de mest riskfyllda omrÄdena inom anlÀggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmÀrksammats i förvÀg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgÀnglig om en svaghet visar sig, eller nÀr det finns en tendens till att en större förÀndring hÄller pÄ att ske som kan leda till ett dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebÀra att de mest relevanta sÀkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anlÀggningen.

Mitt förslag till det nya badhuset i VÀstertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som Àr tillgÀnglig och vÀlkomnande, och som pÄ samma gÄng skyddar mot ljud och buller frÄn motorvÀgen. Ett bullerskydd i form av en jordvÀgg reser sig bredvid det befintliga cykelstrÄket som gÄr parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med vÀxtlighet ut, med möjlighet för fotgÀngare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förvÀntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd frÄn bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av trÀpanel.

PÄ grund av den förtÀtning som sker i mÄnga stÀder vÀrlden över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som anvÀnds under en sÄ stor del av Äret som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor Àr det viktigt att veta sÄ mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som pÄverkar hur attraktiv en plats Àr att vistas pÄ för mÀnniskor Àr dess klimat, vilket styr mÀnniskans perception av vÀrme och kyla. Att sitta i lÀ lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag Àr till exempel mycket mysigare Àn att sitta pÄ en öppen och blÄsig grÀsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet pÄ en plats kan man anvÀnda sig av vegetation och för att fÄ en uppskattning av hur vegetationen kommer att pÄverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika vÀrden in och ett sÄdant vÀrde Àr hur pass tÀta trÀdkronorna Àr.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler mÀnniskor idagbor i tÀtorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, Ängest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förvÀntas mental ohÀlsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela vÀrlden Är 2020, oavsett kön ochÄlder. NÀr stÀder vÀxer sker det ofta pÄ bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftatyngre Àn de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hÄllbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet Àr dÀrför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hÀlsa och stress. Syftet ÀrocksÄ att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hÄllbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för ÄterhÀmtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillÄterhÀmtning.

Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.

Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande. DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter. Det finns olika sÀtt att planera ett omrÄdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehÄll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönomrÄden.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

BAKGRUND OCH PROBLEM: Konsumtionen pĂ„ detaljhandelsmarknaden i Sverige har ökat desenaste Ă„ren och Ă€r den tredje starkaste i Europa. Detaljhandeln har internationaliserats ochfler utlĂ€ndska aktörer lockas att etablera sig i Sverige. Den spanska klĂ€dkedjan Zara som Ă€r endel av Inditexgruppen öppnade sin första butik i Sverige Ă„r 2003. År 2006 tog Inditex överförsta platsen frĂ„n Hennes & Mauritz som största klĂ€dkedja sett till omsĂ€ttningen och Zarautmanar nu de svenska klĂ€dkedjorna inom beklĂ€dnadsbranschen. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilkaegenskaper Ă€r fördelaktiga för ett företag vid en etablering pĂ„ en ny marknad?SYFTE: VĂ„r uppsats syftar till att studera hur konkurrenskraftigt Zaras koncept Ă€r pĂ„ densvenska marknaden samt undersöka Zaras etablering i Sverige.AVGRÄNSNINGAR: Vi har valt att fokusera pĂ„ Zara inom Inditexgruppen eftersom detkonceptet stĂ„r för den största andelen av gruppens totala försĂ€ljning.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Örebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.

AndrasprÄksinlÀrning med visuellt berÀttande Àr en undersökning dÀr frÄgan om hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för andrasprÄkselever behandlas. FrÄgan om hur andrasprÄkselevernas sprÄk skiljer sig Ät dÄ de skriftligt berÀttar med och utan bild kommer ocksÄ att undersökas. Syftet med att undersöka den första frÄgan Àr att se hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för elever med svenska som andrasprÄk. Syftet med den andra frÄgestÀllningen Àr att se om sprÄket skiljer sig Ät dÄ andrasprÄkseleverna skriver med eller utan bild och i sÄ fall hur det skiljer sig Ät. Det som motiverar studien Àr behovet av att hitta arbetssÀtt som Àr bildpedagogiska och samtidigt sprÄkutvecklande.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Att anlÀnda till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet sÄ bidrar omgivningarna vi passerar till att pÄverka vÄr bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan sÄledes fungera sÄvÀl inbjudande som avvisande beroende pÄ utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur TÀbys entréplatser kan identifieras. FortsÀttningsvis anvÀnds en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktÀr. Arbetet innehÄller Àven en genomförd surveyundersökning som beskriver nÄgra av de uppfattningar och Äsikter som boende och besökare till TÀby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att mÄlet med entréplatser Àr att markera övergÄngen till staden samt att vÀlkomna mÀnniskor till staden.