Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande. DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över lÀngre strÀckor vilket ocksÄ resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nÄdde sin topp under 70-talet dÄ Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering dÀr nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa? De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Det hĂ€r examensarbetet i maskinteknik har genomförts pĂ„ Mondi Örebro AB och omfattar 15 högskolepoĂ€ng pĂ„ C- nivĂ„. Företagets verksamhet Ă€r plastbelĂ€ggning av förpackningspapper som levereras till kunden i form av pappersrullar, vilka till viss del packas pĂ„ lastpallar och lĂ€kter. Med uttrycket pallpackning avses Ă€ven lĂ€ktpackning. Arbetet med packningen utförs med flertalet manuella arbetsmoment samtidigt som trucktrafik förekommer pĂ„ platsen. Detta medför bĂ„de en oergonomisk och riskfylld arbetsmiljö för personalen.

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

 Av Sveriges Ätta stormusselarter Àr tre (Margaritifera margaritifera, Unio crassus och Pseudanodonta complanata) hotade (Lundberg & Tapper 2005). Om de övriga fem Àr kunskapen knapp (Gustavsson 2007) men studier som har gjorts i bl.a. VÀstra Götalands lÀn tyder pÄ att det rÄder underskott av individer i de yngre Äldersklasserna och av juveniler i musselpopulationerna. Detta kan leda till att musselpopulationer kommer att dö ut (Bergengren & Lundberg 2008). Faktorer som stör musslorna och som gör att de minskar i antal Àr bl.a.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

NĂ€r den andra strĂ€ckan av Karlshamn - Halmstads jĂ€rnvĂ€g anlades Ă„r 1878 fick Ljungby sin första jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. JĂ€rnvĂ€gen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vĂ€xte frĂ„n 300 till 3000 invĂ„nare pĂ„ 20 Ă„r. NĂ€r den sista etappen av SkĂ„ne -SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. Nu blev Ljungby en jĂ€rnvĂ€gsknutpunkt, som staden kom att vĂ€xa kring och varifrĂ„n hundratals resenĂ€rer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken pĂ„ de bĂ„da strĂ€ckorna ner och det enda som Ă„terstod var godstrafiken mellan Ljungby och VĂ€rnamo. RĂ€lsen pĂ„ banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rĂ€lsen pĂ„ SkĂ„ne - SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g legat kvar lĂ„ngt in pĂ„ 2000-talet. NedlĂ€ggningen resulterade i att bangĂ„rden i centrala delar av staden lĂ€mnades öde och oanvĂ€nd. Än idag, 14 Ă„r sedan det sista godstĂ„get gick pĂ„ banan, Ă€r omrĂ„det nĂ€stintill lika öde och oanvĂ€nt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag pĂ„ hur omrĂ„det skulle kunna utvecklas, sĂ„ har ingenting gjorts. BangĂ„rden har tidvis betraktats som en skamflĂ€ck i samhĂ€llet, vilken stadsplanerna försökte förminska sĂ„ mycket som möjligt.

DÄ dagens konsumenter blivit mer medvetna om hÀlsa, miljö och dessutom blivit mer krÀvande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krÀvs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar pÄ konsumenters efterfrÄgan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hÀlso- och miljömedvetna Àr det fÄ konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövÀnliga eller miljömÀrka varor (Magnusson et al, 2001). DÀrför behöver företagen förstÄelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömÀrkta varor Àr och hur de ska förmedla sitt budskap pÄ bÀsta sÀtt.Polarbröd AB Àr uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering Àr: Vad efterfrÄgar konsumenter pÄ den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras pÄ en empirisk studie för att fÄ kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Staden, en miljö dÀr mÀnniskan över decennier har satt sina spÄr. De förÀndringar vi har tvingat pÄ stÀderna har gjort att klimatet dÀr kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt omrÄde. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutslÀpp och gatubelysning som inte kan Äterfinnas i en naturlig miljö. Detta pÄverkar stÄndortsförutsÀttningarna i en rabatt och bidrar till att det i mÄnga fall skapas vÀldigt extrema miljöer.

Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .