Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgÄng till, vilket det absolut Àr. Dock ser jag detoffentliga rummet som nÄgot mer Àn bara en plats som alla fÄrbesöka. Det offentliga stadsrummet Àr ett rum dÀr mÀnniskor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nÀmna nÄgra egenskaper. Det offentliga rummet Àr ett viktigt rum för att kunna skapa ett vÀlmÄende och utvecklandesamhÀlle. Makthavare och planerare lÀgger i mÄnga fall mycket resurser pÄ att förbÀttra storstÀdernas representativa offentliga ytor, sÄ som stora torg och stadsparker.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 mÀnniskor per Är och av dem dör ca 85 procent pÄ institutioner. VÄrd av svÄrt sjuka och döende förekommer inom all hÀlso- och sjukvÄrd. Palliativ vÄrd - lindrande vÄrd- pÄbörjas dÄ kurativ vÄrd - botande vÄrd - inte lÀngre Àr möjlig. Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Idag Àr mÄnga stÀder belÀgna lÀngs kusten och nÀr stÀderna vÀxer innebÀr det att stora ytor vÄtmark försvinner. VÄtmarker i urban miljö kan genom rÀtt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal vÀrdefulla ekosystemtjÀnster. Exempel pÄ sÄdana ekosystemtjÀnster Àr vattenrening, omhÀndertagande av stormvatten, kvarhÄllande av nÀringsÀmnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlÀgga vÄtmarker i en urban miljö kan innebÀra ett vÀrdefullt utbyte mellan mÀnniska och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med mÀnniskans förvÀntningar pÄ tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana vÄtmarker lÄgsiktigt ska restaureras och anlÀggas i stadsmiljö krÀvs det att de accepteras av stadens befolkning.

Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.

Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Vi mÀnniskor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna vÀxer. Vattendragen vÀxer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svÄrare att ÄterhÀmta sig.

FrĂ„gor om förhĂ„llandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lĂ€rarutbildningen, Ă€r motsĂ€ttningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom omrĂ„det för att medverka till att lĂ€rare som utbildas pĂ„ ett lĂ€mpligt sĂ€tt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande pĂ„ yrkeslĂ€rarutbildningen, utan tidigare erfarenhet frĂ„n skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. FrĂ„gestĂ€llningarna handlade ocksĂ„ om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska Ă€mnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lĂ€rarutbildning, SOU 1999:63 stĂ€lls krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.

Klassrummet Àr den sjÀlvklara arenan för inlÀrning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istÀllet anvÀnda skolans utemiljö som lÀrandemiljö? I min undersökning fokuserar jag pÄ skoltrÀdgÄrden som en plats för lÀrande, men ocksÄ pÄ vilken social betydelse den kan ha. En skoltrÀdgÄrd som anlÀggs och bedrivs av lÀrare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhÀmtningen ut dÀr? FörÀndras relationer mellan lÀrare och elever nÀr man förflyttar sig frÄn den konventionella lÀrandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper nÀrmare varandra?Idag Àr det ovanligt att skolor har en skoltrÀdgÄrd men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 mÀnniskor per Är och av dem dör ca 85 procent pÄ institutioner. VÄrd av svÄrt sjuka och döende förekommer inom all hÀlso- och sjukvÄrd. Palliativ vÄrd - lindrande vÄrd- pÄbörjas dÄ kurativ vÄrd - botande vÄrd - inte lÀngre Àr möjlig. Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Begreppet autenticitet har under flera Ärs tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den hÀr studien undersöker begreppets definition samt dess anvÀndande inom turismforskningen. Studien Àmnar flytta begreppet frÄn forskarna och istÀllet tillÄta turisterna sjÀlva presentera sina Äsikter och tankar kring förhÄllandet mellan turism och autenticitet. Det hÀr Àr en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien Àr baserad pÄ ett webbaserat frÄgeformulÀr dÀr slumpmÀssigt utvalda respondenter ombads att svara pÄ frÄgor kring sitt resande och Äsikter kring autenticitet.

De ovala och djurformade skÄlfibulorna utgör ett komplext och svÄrtolkat material. MÄlsÀttningen med detta arbete har likvÀl varit att utifrÄn spÀnnenas utformning och kontext, i och utanför UppÄkra, försöka förstÄ vilka funktioner de kan tÀnkas ha fyllt under yngre jÀrnÄlder. De hÀrstammar frÄn den senare delen av vendeltiden, ca 700-770 e. Kr. och har anförts som föregÄngare till vikingatidens spÀnnbucklor.