Detaljerad information om vindförhÄllandena pÄ en site Àr en nödvÀndighet för att göra berÀkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. MÀtningarna behöver vara kontinuerliga och sÄ korrekta som möjligt. DÀrtill bör de göras under minst ett Ärs tid eftersom vindförhÄllandena pÄ en plats Àr sÀsongsberoende. Under vintertid och framför allt pÄ högre latituder eller altituder, kan mÀtutrustning pÄverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mÀtningar.Identifiering av felaktiga data Àr en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars Àr att vindförhÄllandena pÄ platsen underskattas.

Vertical village Ă€r ett tĂ€tt kvarter pĂ„ östermalm med sammanlĂ€nkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlĂ€ngning av staden upp över takĂ„sarna med vidstrĂ€ckt utsikt. LĂ€ngs din vĂ€g upp mellan gator och grĂ€nder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krĂ€vs en öppen byggnad med god förankring till marknivĂ„n men istĂ€llet förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takĂ„sarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum pĂ„ Östermalm som man söker sig till pĂ„ samma sĂ€tt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med tvĂ„ skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostĂ€der ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett frĂ„n staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsĂ€ttning av gatan med enmindre skala som pĂ„ ett spĂ€nnande sĂ€tt bjuder in till detta stadsliv.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poĂ€ng pĂ„ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frĂ„n tvĂ„ handledare pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pĂ„ Blekinge Tekniska Högskola i nĂ€rvaro av handledaren, opponenten och andra Ă„hörare. Ett avsnitt berĂ€ttar kort historik om MörbylĂ„ngas framvĂ€xt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pĂ„ orten 1908-1991. Det avsnittet Ă€r tĂ€nkt för att introducera lĂ€saren i MörbylĂ„nga och i det aktuella planomrĂ„det. ÅldersbestĂ€mningen som finns pĂ„ befintliga byggnader Ă€r endast ungefĂ€rlig, dĂ„ de exakta Ă„rtalen har varit synnerligen svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„. NulĂ€gesbeskrivningen bestĂ„r i kartor som visar hur MörbylĂ„nga försörjs trafikmĂ€ssigt via ett större omland.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

NÀr statistiken visar att vi Àr mer flyttbenÀgna och rörligare Àn nÄgonsin i historien kommer funderingarna kring vad som ligger bakom dessa siffror. Unga pekas ut att vara de som flyttar mest, och det finns en allmÀn uppfattning i dagens samhÀlle att de bör flytta nÀr de gÄtt ur gymnasiet. Har denna attityd mot dem pÄverkat valet att flytta, och hur samhÀllet och andra ser pÄ de som stannar Àr nÄgra av de funderingar som vÀcktes hos mig nÀr jag försökte bena ut min egen anledning till att ha flyttat frÄn VÀrmland som 19-Äring. Ungdomar har fÄtt besvara mina undringar genom enkÀter utskickade till gymnasieskolor, och de har gett mig mÄnga svar, och samtidigt fÄtt mig att undersöka bakomliggande teorier i detta Àmne. Det har blivit en intressant inblick i hur ungdomar anser sig vara sjÀlvstÀndiga och medvetna om sin nÀrmiljö. NÄgot som tidigare studier och filosofer menat att det tillhör just denna period i livet att visa sig sjÀlv som en individ och bryta sig loss, Àven om de omedvetet pÄverkats utav sina nÀrmaste relationer. NÄgot som verkar vara en gÀllande lag för den individuella utvecklingen i livet, innan man börjar bilda familj sjÀlv och dÄ faller tillbaka pÄ att vara beroende av nÀra relationer igen pÄ det sÀtt man sjÀlv var beroende av sina förÀldrar. Det finns mÄnga olika anledningar till varför man flyttar frÄn en stad eller ort, de anledningar som jag funnit mest intressanta Àr bundna till de relationer man har i livet.

Ett införlivande av yrkesrollen och en identifikation utefter denna Ă€r nĂ„got som hĂ€nder mĂ„nga individer, speciellt vid dem tillfĂ€llen yrket krĂ€ver mycket av individens engagemang och tillförlitlighet. Studien syftar till att undersöka yrkesgruppen polis och hantering och möjliga strategier som kommer med det komplexa yrket, och dĂ„ specifikt upplevelsen av nĂ€rmandet mellan yrkesliv och privatliv. Även att se om olika strategier för hantering och grĂ€nsdragning mellan yrkesliv och privatliv existerar. I denna studie har en kvalitativ metod tillĂ€mpats och en intervjustudie inom poliskĂ„ren utgör det empiriska material som studien baserar sig pĂ„. Materialet har i sin tur analyserats utefter valda teorier inom Goffmans dramaturgiska perspektiv i samband med en teori om individens befinnande i en mittenregion.

MÄltider pÄ arbetsplatsen Àr en viktig aspekt för arbetares arbetsmiljö och trivsel pÄ arbets-platsen. Inom restaurangbranschen tillÀmpas tvÄ olika typer av mÄltidspaus i form av mÄltids-rast och mÄltidsuppehÄll, som i sin tur har olika för- och nackdelar. MÄltidsrast Àr en schema-lagd, obetald mÄltidspaus medan mÄltidsuppehÄll Àr en betald mÄltidspaus, dÄ arbetstagare mÄste vara stÀndigt tillgÀngliga under hela matpausen. MÄltidspaus under arbetsdagen har stor betydelse och en ostörd, ordentlig mÄltidspaus av tillrÀcklig lÀngd leder till bÀttre hÀlsa och arbetstrivsel för medarbetare. DÀrför fokuserade denna studie pÄ restauranganstÀlldas mÄltidspausformer med syftet att ta reda pÄ deras Äsikter och upplevelser kring mÄltidsrast och mÄltidsuppehÄll.

Detta kandidatexamensarbete har gÄtt ut pÄ att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har Àven varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att anvÀnda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge lÀsaren en inblick i designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vÄrt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i SmÄland. Under kursens gÄng har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat omrÄdet utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgÄngspunkt.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Brf Hallqvistska gÄrden Àr belÀgen pÄ KÀvlingevÀgen 36 i Lund. Föreningen bestÄr av sex hushÄll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trÀdgÄrden ska disponeras ochskötas. TrÀdgÄrden utmÀrker sig genom att den Àr ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trÀdgÄrdskvinnas sista trÀdgÄrdsuppdrag. TrÀdgÄrden anlades1992-1993, dÄ Àven tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades pÄ ett för helhetsintrycket kÀnsligt sÀtt av arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsarkitekt MÀrta Bergström. Hus sÄvÀl som trÀdgÄrd har uppmÀrksammats för sin arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.

I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.