MÄlet med detta examensarbete Àr att fÄ en större förstÄelse för det temporÀra landskapets förutsÀttningar i staden och hur man inom planeringen kan anvÀnda stadens mellanrum till gröna ÀndamÄl tills dess de permanenta strukturerna finns pÄ plats. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniomrÄde vilket legat öde sedan slutet pÄ 1990-talet men som nu Äter Àr aktuellt som ett möjligt förtÀtningsomrÄde i ett stationsnÀra lÀge. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar och möjligheter till en temporÀr park samt ta fram ett övergripande förslag pÄ hur en temporÀr park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjÀlp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsÀttningarna i Hagstorp utifrÄn tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionÀra landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen anvÀnds idag.

Denna studie berör Äterköp av damtidningar. FrÄgestÀllningen syftar till att ta reda pÄ varför kvinnor köper damtidningar. Studien anvÀnder surveyundersökningar som forskningsstrategi och enkÀter och intervjuer för insamling av primÀrdata. En enkÀtundersökning har gjorts bland den mÄlgrupp damtidningar vÀnder sig till. Chefredaktörerna pÄ tvÄ stora damtidningar, Amelia och Hennes har intervjuats i djupare intervjuer.Teorin om marknadsmixen och dess 4 P anvÀnds som en av tre teorier.

Förevarande studie tar sin utgÄngspunkt i ett Stockholm satt i förÀndring. Som allt mer inbÀddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. SÀrskilt intressant Àr det att fÄ insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsomrÄden upplever, deltar i och tillÀgnar sig innerstaden, som en plats dÀr processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestÄ i. För studiens rÀkning har en rad livsvÀrldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med hÀrkomst i miljonprogramsomrÄdena i JÀrva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i vÀstra Stockholm, dÀr deras berÀttelser ger uttryck för deras unika förhÄllanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden pĂ„ flera nivĂ„er. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idĂ©er och företeelser som lĂ„g till grund för museets födelse, arkitekten StĂŒlers tankar kring vad ett museum Ă€r och hur en museibyggnad bör utformas, förstĂ„ huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August StĂŒler ansĂ„g att museet i lika hög grad som dess innehĂ„ll var konst. StĂŒler formulerade fyra punkter om hur byggnaden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunde visa upp och komplettera sitt innehĂ„ll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mĂ„n mĂ„ngfaldig utformning av rummen med olika uppstĂ€llnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

Allt fler stÀder strÀvar efter att bli mer kompakta och tÀta, istÀllet för dagens utspridda storstadsomrÄden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönomrÄden. Vid förtÀtning av stÀder utsÀtts grönytor ofta för exploatering med byggnader. GrönomrÄden Àr viktiga för mÀnniskans vÀlmÄende och hÀlsa. Mer inslag av gröna omrÄden i samhÀllen har visat att mÀnniskor besöker dem allt oftare.

För att kunna uppnÄ det nationella miljökvalitetsmÄlet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade omrÄden ÄtgÀrdas. Detta görs genom att omrÄden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade omrÄden (MIFO). Det Àr viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen Àr tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det Àr ocksÄ av vikt att riskklassningarna Àr jÀmförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

OPERA Kan en Opera som byggnad gestalta olika sorters skÄdespel om upplevelser i det byggdas helhet?Det Àr en frÄga som legat som inspiration i det hÀr projektet. Platsens stora skala, saknad av vÀxtlighet och det rÄa utomhusklimat, tillsammans med programmets kvadratmeterytor, har resulterat i ett projekt som handlat om ett artificiellt landskap. De tvÄ operadelarna gestaltas i tvÄ berg som ligger och vilar lÀngst ut pÄ piren. De tvÄ bergen Àr en komposition som tillsammans strÀvar efter helhet dÀr byggnaden vill berÀtta vilka delar som helheten bestÄr av. Mellan bergen finns en stig som leder upp till entrén.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.