Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsÀttningarna ser ut för en rÀddningsledare som skall leda en insats i en anlÀggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala rÀddningstjÀnsterna, med vissa undantag, inte Àr dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanlÀggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanlÀggning innebÀr att rÀddningsledaren stÀlls inför beslutssituationer som krÀver att de arbetar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn de Àr vana vid. Eftersom den hÀr typen av olyckor Àr sÀllsynta krÀvs regelbundna övningar för att en rÀddningsledare skall vara tillrÀckligt förberedd för att genomföra insatser i anlÀggningar under mark. Det Àr inte rimligt att rÀkna med att den enskilde rÀddningsledaren har erfarenhet av sÄdana insatser.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingÄr att möta och vÄrda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men ocksÄ pÄ en offentlig plats med allmÀnheten som ÄskÄdare. Detta stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ mÄlet Àr att vÀrna om patientens integritet samtidigt som en god vÄrd ska ges för att uppnÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vÄrdas pÄ offentlig plats. Studien Àr kvalitativ och resultatet Àr baserat pÄ intervjuer av nio informanter.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

Kimit AB Àr ett ledande företag inom den svenska sprÀngmedelsbranschen och de transporter sina produkter bland annat mellan LKAB:s gruvor i Kiruna, dÀr fabriken ligger, och Malmberget. Dessa transporter faller under lagen (2006:263) om transport av farligt gods, dÄ nÄgra av deras produkter klassas som explosiva och nÄgra som oxiderande, beroende pÄ produktens innehÄll. Fordon som transporterar farligt gods pÄ vÀg eller jÀrnvÀg mÄste vara mÀrkta med dels storetiketter som visar vilken klass godset tillhör och dels en orange skylt som visa godsets unika UN-nummer samt farlighetsnummer. FrÄn farlighetsnumret Àr det möjligt att utlÀsa godset farligaste egenskaper som till exempel om godset Àr giftigt, frÀtande eller reagerar kraftigt med vatten.Under ett test som Kimit genomförde tillsammans med nÄgra andra aktörer kunde de visa pÄ fördelen med att anvÀnda aluminiumtankar under transporten av deras produkter. DÄ aluminiumtanken gav vika under mycket lindrigare förhÄllanden nÀr den utsattes för kraftig vÀrme Àn stÄltanken som exploderade och skickade bitar av tanken över hundra meter frÄn platsen.

Detta examensarbete behandlar vidareutveckling av en treaxlig slĂ€pkĂ€rra med automatkassettfunktion. Arbetet har utförts hos SlĂ€p & LastbilsPĂ„byggnationer i ÖvertorneĂ„ AB (SLP). SLP Ă€r en mekaniskverkstad som tillverkar slĂ€p och lastbilspĂ„byggnationer i ÖvertorneĂ„. De volymmĂ€ssigt stora produkterna Ă€r slĂ€p och lastbilspĂ„byggnationer för grus, berg och asfalt transporter. Uppdraget Ă€r att förse en slĂ€pkĂ€rra med ett automatkassettsystem.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Bakgrund: Dödligheten vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r hög och endast nĂ„gra fĂ„ procent av de som drabbas rĂ€ddas till livet. Tidig behandling Ă€r en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att mĂ€nniskor pĂ„ platsen, bystanders, ingriper med hjĂ€rt-lungrĂ€ddning (HLR). Att vĂ„rda och utföra vĂ„rdhandlingar Ă€r inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r det istĂ€llet bystandern som förvĂ€ntas utföra vĂ„rdhandlingen.

SlakthusomrÄdet i södra Stockholm stÄr inför stora förÀndringar. Sten Nordin, ett borgarrÄd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att lÄta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras pÄ hur SlakthusomrÄdet kan komma att utformas. Teorin innehÄller fyra villkor: omrÄdet mÄste ha mer Àn en primÀr funktion, det mÄste vara smÄskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens Älder och utseende, och en tillrÀckligt hög koncentration av mÀnniskor mÄste befinna sig pÄ platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs mÄste alla fyra villkor uppfyllas för att omrÄdet ska bli fullt funktionellt och levande. TvÄ analyser genomförs i undersökningen av omrÄdet: en baserad pÄ Kevin Lynchs metod och en baserad pÄ SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat pÄ resultatet av analysen och vidare pÄ Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel pÄ SlakthusomrÄdets utformning designas. Programmet innehÄller fem punkter: TÀta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare strÄk genom omrÄdet, fler bostÀder, och fler entréer till omrÄdet. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori Àr optimal för att basera riktiga projekt pÄ och hur och om det Àr möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

I examensarbetet undersöks de tvÄ företeelserna orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad nÄgra stadsanalyser pÄstÄr och pÄvisar gÀllande orienterbarhet och rörelse. I studien ingÄr författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. BÄde orienterbarhet och rörelse som Àr tÀtt sammankopplade, pÄverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel pÄ analysmetoder som kan anvÀndas för att undersöka orienterbarhet och rörelse pÄ en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras pÄ den planerade stads-delen, VÀstra Centrum i Varberg, som Àr fallstudieobjekt i examensarbetet.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.

Cirkulationsplatser projekteras oftast in i högtrafikerade miljöer, vilket gör att alla olika delar mĂ„ste samordnas sĂ„ att de klarar av de höga flödet, men ocksĂ„ skapar en plats som Ă€r lĂ€ttförstĂ„elig och lĂ€ttnavigerad. Det Ă€r inte bara de tekniska delarna, sĂ„som refuger och körfĂ€ltsbredd som mĂ„ste tas med i berĂ€kningarna, utan vegetation har ocksĂ„ en del i att skapa en plats som Ă€r vacker, men Ă€ven Ă€r sĂ€ker för trafikanterna som nyttjar platsen. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att skapa, i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt, en skötselextensiv cirkulationsplats, eftersom det Ă€r en utsatt miljö för skötselpersonal att arbeta i. ÄndamĂ„let med detta examensarbete har varit att utforska cirkulationsplatsen ur ett trafiksĂ€kerhetsperspektiv. För att fĂ„ ingĂ„ende kunskap om hur cirkulationsplatser utformas har en litteraturstudie utförts. I denna har allt frĂ„n cirkulationsplatsen utveckling genom Ă„ren, till hur olika delar av cirkulationsplatsen utformas för att skapa en trafiksĂ€ker miljö gĂ„tts igenom. FrĂ„gestĂ€llningar som har anvĂ€nts och besvarats under detta examensarbete Ă€r följande: - Vilka delar bestĂ„r cirkulationsplatsen av? - Hur utformar man en sĂ€ker cirkulationsplats? - Hur kan man garantera de oskyddade trafikanternas sĂ€kerhet? För att kunna skriva ett Ă€n mer givande och intressant arbete, genomfördes Ă€ven en fallstudie.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.