I Sverige pĂ„gĂ„r en livlig debatt som rör skydd av egendom frĂ„n rovdjursattacker. TamdjursĂ€gare upplever att de inte kan skydda sin boskap frĂ„n angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jĂ€gare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar frĂ„n angrepp frĂ„n frĂ€mst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gĂ€llande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten Ă€r att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och dĂ„ med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska Ă€ven svara pĂ„ vad polisen har för uppgifter nĂ€r misstanke om jaktbrott uppstĂ„r.Som kĂ€llor till rapporten har vi anvĂ€nt oss av internet, rapporter framtagna inom omrĂ„det samt intervju med en miljöbrottsutredare frĂ„n Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken dĂ„ det Ă€r viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata Ă„tgĂ€rder. SpĂ„rsĂ€kring Ă€r ofta avgörande i dessa brott och dĂ„ frĂ€mst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spĂ€rra av platsen.

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och förstÄ innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av nÄgra kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohÀlsa eller andra svÄrigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frÄgestÀllningar utgÄr frÄn vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebÀr för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar pÄ den upplevda erfarenheten frÄn de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och bestÄr av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrÄn en analysram formad utifrÄn studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nÀtverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen Àr en plats för gemenskap som bygger pÄ att man respekterar varandra och dÀr deltagarna upplever trygghet.

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

NÀrproducerad odling Àr en trend som vÀxer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar pÄ tak och balkonger. DÄ det Àr begrÀnsat med utrymme att odla pÄ i stÀder Àr vertikala odlingar en alternativ lösning.I den hÀr rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt vÀxthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i vÀxthuset Àr de omrÄden som prÀglar dess form och tekniska lösningar.VÀxthuset har placerats pÄ Haningeterrassen, ett bostadsomrÄde under planeringför vilket olika skisser pÄ kretsloppsanpassade vÀxthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag pÄ hur ett vÀxthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lÀmpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag pÄ ett vertikalt vÀxthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett vÀxthus i direkt anslutning till sin lÀgenhet.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett vida diskuterat Àmne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet Àr vÀldigt brett, vilket försvÄrar arbetet för företag att definiera, samt förstÄ innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affÀrssamhÀlle mycket externa pÄtryckningar frÄn diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa pÄtryckningar varierar Àven geografiskt i vÀrlden eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis vÀrderingar och förvÀntningar, vilket ytterligare försvÄrar arbetet för multinationella företag. DÀrför har denna rapport fÄtt syftet med att undersöka hur MNF möter dessa pÄtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Denna studie grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd under perioden 17 november ? 19 december 2009. EnkÀten, som var helt internetbaserad, förutsatte att respondenterna hade tillgÄng till internet. FrÄgorna behandlar kundens nuvarande och framtida önskemÄl pÄ svenska begravningsplatser och bedömdes av respondenterna som intressanta och viktiga. Resultatet av undersökningen Àr efterfrÄgat.Gensvaret pÄ enkÀten har varit över förvÀntan och gav uttryck för ett oerhört engagemang frÄn respondenterna.

Mitt syfte var att, genom min uppsats fÄ en ökad förstÄelse för de faktorer som pÄverkar nÀr och hur en rotintrÀngning uppstÄr, och genom denna förstÄelse försöka utarbeta rekommendationer för att bÄde minska risken för rotintrÀngningar och hitta lÀmpliga lösningar pÄ befintliga rotproblem. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien bygger pÄ relevant litteratur som ska ge en bild av problemen med trÀd i stÀder och tidigare gjord forskning inom Àmnet. Fallstudien Àr gjord pÄ fyra olika omrÄden i VÀxjö som har problem med rotintrÀngningar i VA-ledningar. DÀr det har gÄtt har jag jÀmfört tidigare filmningar med filmning som gjorts nu i höst för att fÄ en uppfattning av hur stort problemet med rotintrÀngningar Àr i de valda omrÄdena. De fyra omrÄdena i min fallstudie har alla olika rotintrÀngningsproblem, och dÀrigenom olika rekommenderade ÄtgÀrder. Alpgatan bestÄr av privatÀgda trÀd med endast ett fÄtal större rotintrÀngningar.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats. För att detta skall möjliggöras stÀlls det höga krav pÄ bÄde deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som anvÀnds.

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag av en askgravplats pÄ Norra kyrkogÄrden i Lund. Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Lund. Uppdraget gÄr ut pÄ att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 pÄ Norra kyrkogÄrden.

Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.