En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgÄrd i Jönköping pÄtrÀffades i samband med en georadarundersökning Är 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formtrÀdgÄrd som antas vara anlagd i samband med att herrgÄrden uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Rosenlunds formtrÀdgÄrd kan ha sett ut. MÄlet Àr att presentera en illustrationsplan som visar anlÀggningens karaktÀr mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet Àr en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jÀmförelser med samtida anlÀggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur FinspÄngs kommuns landsbygd. ByarÄden i Igelfors, Rejmyre och LÀmmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehÄllet. Studien har pÄvisat att den ideologiska kraften pÄ platsen bestÀmts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarÄdet pÄtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga instÀllning till byarÄden har dock resulterat i otydlighet betrÀffande byarÄdens möjliga verksamhetsomrÄden.

Inom ett servicemöte finns det mÄnga olika faktorer sÄsom miljö och olika aktörer som har en pÄverkan pÄ den upplevda kvalitén och tolkningen av platsen och verksamheten. I arbetet har vi strÀvat efter att undersöka hur Kronovalls Vinslott arbetar för att skapa en gourmetupplevelse. Detta Àr ett kvalitativt arbete dÀr vi har utgÄtt frÄn intervjuer, observationer och insamlat textmaterial. Genom att undersöka Kronovalls Vinslott har vi försökt se hur en verksamhet i praktiken gör för att skapa och stödja gourmetupplevelsen genom; texter, frontpersonalen, det fysiska stödet och de olika interaktioner som kan uppstÄ i servicemötet. Undersökningen visar pÄ att begreppet gourmet Àr diffust, men att det finns mÄnga likheter i hur personalen pÄ Kronovalls Vinslott tolkar begreppet.

Konstmuseet Gropen Àr Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den Àr belÀgen vid fyrisÄn strax söder om stadskÀrnan, nedsÀnkt helt under mark. Att gÄ ner i gropen Àr att lÀmna staden. Att gÄ ner i gropen Àr att gÄ upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit pÄ, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstÀrka sin position pÄ marknaden, att leva upp till sin image och stÀrka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumÀrke utifrÄn verksamhetens kÀrnvÀrden som nÄr ut till kunderna. Det gÀller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd trÄd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna Àr utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och vÀrden Àr lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype pÄ sitt visitkort.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka utröna vilka val och intentioner som pÄverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga pÄ konstnÀrens intentioner dÀr det bland annat kommer att undersökas hur dessa stÄr i relation till bestÀllarnas önskemÄl, det vill sÀga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrÄn de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sÀgas att den hÀr uppsatsens underliggande syfte delvis Àr att undersöka hur stor frihet en konstnÀr har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i Àr platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hÀnsyn konstnÀren tar till platsens topografi och hur Àven detta pÄverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning.Förhoppningen med denna studie Àr att den ska uppmÀrksamma oss som brukare pÄ de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vÄr vardag och dessas betydelse för resultatet.

Denna studie berör förtÀtning av ett redan bebyggt omrÄde i Uppsala och hur förtÀtning pÄverkar förhÄllandet till befintliga grönomrÄden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder pÄ en tillvÀxt med drygt 2000 invÄnare per Är fram till 2030. Med den tillvÀxten krÀvs fler bostÀder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgÄtt en förÀndring. I stÀllet för att som förr frÀmst exploateras i periferin, vÀxer och planeras numera staden Àven inÄt genom förtÀtning. För att klara miljömÄl och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tÀtare genom bebyggelse och infrastrukturer.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom. Via en komparativ analys kommer vi att stÀlla Pringles och Nestlés kommunikationsstrategier mot varandra för att kunna urskilja likheter, skillnader och vad vardera del resulterar i.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mÄngfalden. I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.

Till följd av en stÀndigt ökad konkurrens blir det allt svÄrare att som ny aktör att ta sig in pÄ olika marknader. Vad som dÀremot kan underlÀtta etableringsprocessen för nya företag och varumÀrken Àr att associeras och förknippas med redan etablerade och vÀlkÀnda varumÀrken. Företaget gooh! Àr ett nytt mÄltidskoncept som funnits i drygt tvÄ Är och Àr ett samarbete mellan LantmÀnnen och OperakÀllaren. Det intressanta hÀr Àr att företaget gooh! har tvÄ kÀnda varumÀrken som medverkar och stÄr bakom konceptet.I den hÀr uppsatsen kommer vi att undersöka hur Marketing mix modellens faktorer pÄverkar en konsuments första köp av en gooh! produkt, med syfte att se om nÄgon av dessa faktorer Àr mer viktig Àn nÄgon annan samt att se hur dessa samverkar med varandra. Vi vill ocksÄ i denna uppsats se hur konsumentens första köp pÄverkas av att tvÄ starka varumÀrken stÄr bakom konceptet gooh!.Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ undersökning dÀr vi slumpmÀssigt frÄgat 50 konsumenter som alla handlat i en och samma gooh! butik.Resultaten vi kommit fram till i denna undersökning tyder pÄ att den valda ?platsen? av butik, dvs.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.