Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgÄngspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie anvÀnts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berÀttelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap Àr en process som hela tiden Àr förÀnderlig. Narrativitet lÀses olika beroende pÄ vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i.

De dynglevande skalbaggarna Àr en stor tillgÄng för naturen och för mÀnniskan. Dyngbaggarna lever bÄde i skogen och pÄ öppna marker och bryter ner spillning frÄn sÄvÀl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 Àr med pÄ den svenska rödlistan. För att ta reda pÄ hur dyngbaggefaunan ser ut pÄ en ekologisk gÄrd i TÀmta, VÀstra Götalands lÀn, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av tvÄ delinventeringar, en pÄ öppen betesmark och en pÄ betesmark i skog, detta för att se om det fanns nÄgra skillnader i artantal och om det var samma arter pÄ de olika habitaten.

Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhÄlla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten Àr skog i Sverige. Det Àr ett aktuellt Àmne med tanke pÄ den modernisering, förÀndring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 Ären. Skogen Àr viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fÄtt upp ögonen för vÄrt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrÄn? har tagit steget in i skogsbranschen.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

I Stockholms södra skÀrgÄrd ligger Utö. Med sin prÀgel av skÀrgÄrd och f.d. gruvbyggd Àr detta en vÀldigt karaktÀristisk miljö. Detta ska Àven prÀgla den nya minneslund som kyrkan Àr i behov av. Minneslunden Àr ett meditativt rum.

Kiruna genomgÄr en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskÀrna vilar pÄ kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer nÀrmare staden. I det hÀr arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskÀrnan. Koncepten Àr skapade efter inspiration som Àr kopplat till stadens kulturarv. Att anvÀnda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser Àr en av frÄgorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behÄllning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingÄr i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjÀlp av en intervjuguide, frÄn sjuksköterskestudenter i termin 6 pÄ sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. TvÄ teman utkristalliserades frÄn analysen; studentens lÀrande och handledningens innehÄll. Studentens lÀrande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhÄllningssÀtt och handledningens innehÄll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhÄllningssÀtt och arbetsklimat.