I en stĂ€ndigt förĂ€nderlig stadsmiljö hĂ€nder det ofta att trĂ€d mĂ„ste tas ner pĂ„ grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har mĂ„nga Ă„r kvar att vĂ€xa pĂ„ platsen. Att ta ner uppvuxna trĂ€d i förtid Ă€r en förlorad investering, bĂ„de ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istĂ€llet för att ta ner trĂ€den finns ibland förutsĂ€ttningar att flytta dem och ge dem en ny vĂ€xtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, Ă€r att vĂ€cka tankar och intresse kring Ă€mnet trĂ€dflytt och visa pĂ„ hur man i metoden kan finna lösningar pĂ„ olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trĂ€dflytt gĂ„r till med hĂ€nsyn till det enskilda trĂ€dets förutsĂ€ttningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sĂ€tta arbetets tvĂ„ huvudfrĂ„gor, varför och hur, i en kontext har tre exempel dĂ€r trĂ€dflytt utförts under de senaste Ă„ren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig Ă„t och visar pĂ„ metodens möjliga anvĂ€ndningsomrĂ„den. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av trĂ€d upp. TrĂ€d i offentliga rum, som en gĂ„ng drivits upp pĂ„ plantskolor, borde vid Ă€ndrad markplanering utnyttjas som en resurs istĂ€llet för att tas ner. En ny vĂ€xtplats för trĂ€det skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trĂ€dförmedling sĂ€ljas vidare till ett annat projekt.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Under drygt tvÄ veckor hösten 2005 pÄgick det som den svenska pressen kallade för ?vÄldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltsÄ de uppror som bröt ut i mÄnga av de franska stÀdernas förorter. DÄ upproren uppfattades som mer vÄldsamma och mer omfattande Àn andra uppror, fick de stor uppmÀrksamhet i media. UtifrÄn nÄgra teoretiska utgÄngspunkter och med hjÀlp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur hÀndelserna i Frankrike, platsen som hÀndelserna utspelade sig pÄ och mÀnniskorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys stÀller jag mig kritisk till Dagens Nyheters sÀtt att beskriva hÀndelserna och portrÀtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen mÄnga gÄnger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa hÀndelser.

Barn i yngre skolÄldern spenderar mycket tid pÄ skolgÄrden; dÀrför Àr det viktigt att de trivs dÀr. Flera studier har visat pÄ just vikten av anknytning till plats för mÀnniskors psykiska vÀlmÄende och kÀnsla av samhörighet. Genom förstÄelse för vad platsanknytning Àr och hur det uppstÄr ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgÄrdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

I Nacka kommun pÄgÄr sedan 2008 ett projekt med att skapa tvÄ museer i FisksÀtra. De tvÄ museerna bestÄr dels av ett historiecenter som berÀttar om Slaget vid StÀket 1719 dÄ svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels bestÄr det av FisksÀtra museum 2.0 dÀr FisksÀtraborna fÄr dela med sig av sina egna berÀttelser frÄn platsen. Syftet med museerna Àr bland annat att skapa identitet och inkludering i samhÀllet och att locka fler besökare till omrÄdet kring StÀket och Skogsö. Med hjÀlp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla BaggenstÀkets historia och en basutstÀllning kommer att finnas i FisksÀtra Marina. MÄnga utstÀllningar anvÀnder sig av texter för att berÀtta om föremÄl och företeelser i utstÀllningen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Sen lÄngt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, dÀr anvÀndandet av kyrkogÄrdsrummet har var vÀldigt ÄterhÄllsamt. Nu kan man dock se att kyrkogÄrdarna inne i tÀtbebyggda stÀder har fÄtt fler funktioner dÄ de allt mer anvÀnds som rekreationsomrÄden och som parker. Vad Àr det för aktiviteter som sker pÄ dagens kyrkogÄrdar och vad Àr det för faktorer som pÄverkar de nya aktiviteterna?Med utgÄngspunkt i tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun: TegnérkyrkogÄrden och Hovshaga kyrkogÄrd sÄ tar den hÀr uppsatsen upp och diskuterar vad det Àr som pÄverkar anvÀndarskiftningen och vad det Àr för nya aktiviteter som nu sker pÄ stadens kyrkogÄrdar. TegnerkyrkogÄrden Àr en gammal stadskyrkogÄrd som ligger inbÀddad i VÀxjö centrum och Hovshaga kyrkogÄrd Àr en relativt nyanlagd skogskyrkogÄrd i utkanten av staden.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sÀmre resultat Àn för platsen ordinarie diabetesvÄrd och de flesta gav ett bÀttre resultat. Alla rapporter som hittades gÀllde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.