Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Stadsodling Àr ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens vÀxande stÀder. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt vÀrde för de som odlar. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om stadsodlingen, genom sin utformning, Àven kan tillfredsstÀlla de stadsinvÄnare som inte odlar eller Àter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jÀmförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehÄlla för att mÀnniskor ska vistas, mÄ bra och mötas pÄ platsen. MÄlet Àr att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska vÀrden som i sin tur kan inge ett mervÀrde av kommande stadsodlingsprojekt.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Med en vÀxande befolkning och förtÀtning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras anvÀndningen av markytan pÄ St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg Àr belÀget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och anvÀnds för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras Àr att fortsÀtta lÄta torget anvÀndas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga anvÀndningsomrÄde, ett torg med torghandel. Alternativen analyseras med hjÀlp utav en kostnadsnyttoanalys dÀr kostnader och nyttor för alternativen monetÀriseras i största möjliga mÄn.

Uppsatsen upplÀgg börjar med en fördjupning i litteraturen. HÀr sammanstÀller jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvÀndning som jag uppfattar som viktiga utgÄngspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förstÄelse för hur barn tÀnker och upplever sin lekmiljö. MÄlgruppen Àr barn frÄn 1 till 12 Är. Undersökningen bestÄr av tvÄ huvudmoment, miljöanalys och gÄturer.

Dagens svenska barn baserar mÄnga av sina restaurangerfarenheter frÄn pizzerior och snabbmatsrestauranger, dÄ det Àr denna typ av barnvÀnliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna pÄ Sveriges restauranger Àr förutsÀgbara och lÀmnar fÄ valmöjligheter. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur barn i Äldern nio till tolv Är ser pÄ Àmnen som mat, mÄltider och restaurangbesök och Àven om platsen och upplevelsen kring mÄltiden har betydelse. Resultaten kan anvÀndas till att utveckla omrÄdet mat- och mÄltid för barn genom en ökad förstÄelse för barns egna tankar, förvÀntningar och upplevelser av mat, Àtande och mÄltider sÄvÀl i hemmet som pÄ restauranger.Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. TvÄ observationer av sammanlagt sju barn har genomförts dÄ de lagade mat i ett restaurangkök.Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrÀtter och snabbmat men Àven plockmat sÄsom tacos och bufféer.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

I en stĂ€ndigt förĂ€nderlig stadsmiljö hĂ€nder det ofta att trĂ€d mĂ„ste tas ner pĂ„ grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har mĂ„nga Ă„r kvar att vĂ€xa pĂ„ platsen. Att ta ner uppvuxna trĂ€d i förtid Ă€r en förlorad investering, bĂ„de ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istĂ€llet för att ta ner trĂ€den finns ibland förutsĂ€ttningar att flytta dem och ge dem en ny vĂ€xtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, Ă€r att vĂ€cka tankar och intresse kring Ă€mnet trĂ€dflytt och visa pĂ„ hur man i metoden kan finna lösningar pĂ„ olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trĂ€dflytt gĂ„r till med hĂ€nsyn till det enskilda trĂ€dets förutsĂ€ttningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sĂ€tta arbetets tvĂ„ huvudfrĂ„gor, varför och hur, i en kontext har tre exempel dĂ€r trĂ€dflytt utförts under de senaste Ă„ren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig Ă„t och visar pĂ„ metodens möjliga anvĂ€ndningsomrĂ„den. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av trĂ€d upp. TrĂ€d i offentliga rum, som en gĂ„ng drivits upp pĂ„ plantskolor, borde vid Ă€ndrad markplanering utnyttjas som en resurs istĂ€llet för att tas ner. En ny vĂ€xtplats för trĂ€det skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trĂ€dförmedling sĂ€ljas vidare till ett annat projekt.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.

Under drygt tvÄ veckor hösten 2005 pÄgick det som den svenska pressen kallade för ?vÄldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltsÄ de uppror som bröt ut i mÄnga av de franska stÀdernas förorter. DÄ upproren uppfattades som mer vÄldsamma och mer omfattande Àn andra uppror, fick de stor uppmÀrksamhet i media. UtifrÄn nÄgra teoretiska utgÄngspunkter och med hjÀlp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur hÀndelserna i Frankrike, platsen som hÀndelserna utspelade sig pÄ och mÀnniskorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys stÀller jag mig kritisk till Dagens Nyheters sÀtt att beskriva hÀndelserna och portrÀtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen mÄnga gÄnger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa hÀndelser.

Barn i yngre skolÄldern spenderar mycket tid pÄ skolgÄrden; dÀrför Àr det viktigt att de trivs dÀr. Flera studier har visat pÄ just vikten av anknytning till plats för mÀnniskors psykiska vÀlmÄende och kÀnsla av samhörighet. Genom förstÄelse för vad platsanknytning Àr och hur det uppstÄr ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgÄrdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.