MĂ„nga konstmuseum vĂ€nder vĂ€rlden ryggen, och deltar inte i stadslivet. SĂ„ Ă€r inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som bĂ„de tar plats i staden, och lĂ„ter staden ta plats i museet.Uppsala Ă€r rikt pĂ„ symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men Ă€r det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i FyrisĂ„n, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt vĂ€rdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktĂ€r i utbyte.Museet spelar pĂ„ denna karaktĂ€r, men lĂ€mnar ocksĂ„ plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas sjĂ€l bestĂ„r av, och hur ett museum kan bidra till denna.PĂ„ platsen fanns tidigare endast parkering.

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ samlingens funktion som en sprÄklig mötesplats samt hur förskollÀrare förhÄller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer Àr de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollÀrare och det genomfördes ocksÄ observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollÀrare höll i. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna ser den traditionella samlingen som ett tillfÀlle dÀr alla barn kan mötas och kÀnna en samhörighet. FörskollÀrarna i studien menar att samlingen Àr ett tillfÀlle dÄ sprÄkutveckling kan ske, men de Àr samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det sprÄkliga utbytet hamnar i skymundan.

Det hÀr examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlÀttar för besökaren att upptÀcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utstÀllningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns frÄn respektive naturtyps utstÀllningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom omrÄdet, dÀr besökare lockas att undersöka naturen pÄ egen hand.OmrÄdet Àr en av NaturvÄrdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet Àr placerat mitt i skogen, i ett av de tvÄ provbrott som gjorts hÀr i planerandet av ett större kalkbrott pÄ platsen.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

DÀr hav möter land kan det ske spÀnnande saker. Eller rÀttare sagt, dÀr hav möter land borde det ske spÀnnande saker. Med den instÀllningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sÄdant vattennÀra omrÄde och utsÀtta det för undersökning och komma med förslag pÄ förÀndring. Tanken Àr att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebÀr: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet Àr en del av Visby hamn och det Àr idag en plats utan riktig identitet.

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur kontexten pÄverkar innehÄllet och budskapet gÀllande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gÀllande kontext Àr nÀrmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstrÄd och konstnÀren. Syftet Àr att via verket Suitcase V pÄ Linnéuniversitetets campus i VÀxjö visa hur dessa kontextkomponenter kan pÄverka innehÄllet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som anvÀnds Àr semiotisk tolkningsmetod.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invĂ„nare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni Ă€r tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthĂ„llning, lĂ„g motionsnivĂ„ och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsĂ€ttningar att införliva hĂ€lsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jĂ€mföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har pĂ„ blodtrycket bland patienter med hypertoni. MĂ„let var att sammanstĂ€lla befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom omrĂ„det.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berÀttelse eller tema pÄverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes pÄ exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen sÄg vi att besökarens sjÀlvmedvetenhet kunde jÀmföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, dÀr medvetandetillstÄndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utstrÀckning grundskolelÀrare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvÀrlden har ökat markant under de tvÄ senaste decennierna i Sverige. UtifrÄn tidigare forskning sÄ menar lÀrare att orsakerna till detta Äterfinns i bÄde omrÄden som de har pÄverkningsgrad inom, samt omrÄden dÀr de inte har det. De mest psykosocialt pÄfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med utgÄngspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lÀrarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.

Sammanfattning Stadens offentliga rum Ă€r en viktig arena för stadslivet. Detta pĂ„stĂ„ende har varit utgĂ„ngspunkten för att undersöka de fysiska förutsĂ€ttningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan mĂ€nniskor. MĂ€nniskor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas dĂ€r. Det kan vara sĂ„ enkelt som att titta pĂ„ andra mĂ€nniskor, men dĂ„ mĂ„ste mĂ€nniskor vĂ€lja att uppehĂ„lla sig just pĂ„ den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlĂ€ttar eller försvĂ„rar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgrĂ€nsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieomrĂ„de, bestĂ„ende av JĂ€rntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer sĂ„ som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan pĂ„ norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.

Detta Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Arbetet Àr ett gestaltningsförslag för en askgravlund pÄ SkogskyrkogÄrden i Stockholm.Syftet med examensarbetet Àr att göra en gestaltning och att arbeta med ett kÀnslokoncept. Det vill sÀga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstÀmning hos besökaren. Förslaget har gÄtt ut pÄ att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar kÀnslorna fridfull och omfamnande. Avsikten Àr att skapa ett förslag som fungerar med mÄnga mÀnniskors Äsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö Àr och att förstÀrka detta genom att förmedla dessa specifika kÀnslor till dem som besöker askgravlunden.UtgÄngspunkten i examensarbetet Àr ett uppdrag frÄn KyrkogÄrdsförvaltningen i Stockholm stad.