Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.

Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen. Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat vÀxtmaterial som en resurs. Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt? En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser, bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som fÄr sin berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning som exkluderas..

TemporÀr landskapsarkitektur Àr projekt som har en tydlig start- och slutpunkt dÀr tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara frÄn timmar till Är och fyller ett specifikt syfte under en begrÀnsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra mÄnga fördelar som den permanenta arkitekturen har svÄrt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestÄende projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rÄdande behov under en krissituation.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

In vitro-test för upptÀckt och behandling av tumör eller mikrometastaser har de senaste 30 Ären gjort stora framsteg tack vare immunokemi och nya framgÄngsrika cellodlings- tekniker som bÀttre reproducerar celltillvÀxt i tre dimensioner (3D) och det omgivande stromat (multicellulÀr tumörsfÀroidodling). TS1-218 scFv (single chain variable fragment) Àr en monoklonal antikropp som har affinitet till ett protein tillhörande cytoskelettet (cytokeratin). Av TS1-218 har skapats olika varianter (en dimer TS1-2182 och en mutant HE1-Q) med syftet att öka affinitet och retentionstid pÄ platsen för dess verkan. I det hÀr projektet försökte vi att testa och jÀmföra egenskaper hos alla 3 joderade antikropparna genom att inkubera odlade Hela Hep 2 tumörcellssfÀroider med dessa antikroppar. Alla tre antikroppsvarianter visade god förmÄga att penetrera sfÀroider och att binda deras epitop i cytokeratin 8.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Eftersom det Àr ett brett Àmne avgrÀnsades uppsatsen till torgmiljöer och ett specifikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förÀndringsförslag som har olika konsekvenser och möjligheter pÄ torget. Kalmar Stortorg Àr ett centralt belÀget torg pÄ Kvarnholmen, Kalmar. PÄ Stortorget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rÄdhuset och kommunledningskontoret.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Uppsatsen tar avstamp i klimatförĂ€ndringarna och risken för ökade skred i Göta Ă€lvdalen. Platsen Ă€r vald med hĂ€nsyn till hur mĂ„nga mĂ€nniskor som bor i de hotade omrĂ„dena samt min egen personliga anknytning till VĂ€stra Götalandsregionen. I uppsatsen förklaras pĂ„ ett enkelt sĂ€tt vad skred Ă€r och hur de uppstĂ„r samt förklarar Göta Älvdalsproblematiken. DĂ€refter kommer redogörelser av de skredförebyggande Ă„tgĂ€rder som anvĂ€nds idag och en diskussion kring deras konsekvenser pĂ„ miljön. Avslutningsvis finns slutsatser dragna utifrĂ„n insamlingen av fakta och de frĂ„gor som uppkommit utifrĂ„n de insikterna. Uppsatsen Ă€r tĂ€nkt att kunna vara ett stöd som landskapsarkitekt dĂ„ skredförebyggande Ă„tgĂ€rder blir föreslagna av geotekniker.