Jag har jobbat med ett gestaltningsförslag till det nya Resecentrum Öst som byggs i UmeĂ„ i och med Botniabanan. De inblandade (UmeĂ„ Kommun och White) har ambitionen att det ska bli ett landmĂ€rke. Med detta i Ă„tanke har mitt projekt resulterat i nĂ„gra produkter som ska bidra till att ge resenĂ€rer en positiv upplevelse och ett mervĂ€rde till platsen.Genom att sĂ€tta mig in i planerna för omrĂ„det genom studiebesök och samtal med ansvariga har jag fĂ„tt ökad förstĂ„else för processen och samtidigt insett vikten av Inredningsarkitektens roll Ă€ven i stora infrastrukturella projekt.Hur gör man för att förmedla och spegla en bild av UmeĂ„ och Norrland utan att det blir övertydligt och för dekorativt har varit en av mina huvudfrĂ„gor. Inspirationen har jag hĂ€mtat bĂ„de frĂ„n Samekulturen, naturen och gamla jĂ€rnvĂ€gssignaler..

DÄ jag under min utbildning stött pÄ buxbom som art och har trÀdgÄrdsdesign som inriktning sÄ kÀndes det helt rÀtt att ta upp dessa hÀckar som ett strÄlande exempel pÄ hÄllbar trÀdgÄrdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 dÄ Linné genomförde sin berömda SkÄnska resa blev han sÄ övervÀldigad att han skrev:BuxbomshÀcken sÄgs hÀr i trÀdgÄrden sÄ prÀktig, att jag aldrig sett den hÀrligare, sÄ vida jag nÄgonsin rest, och kan han vÀl rÀknas för ett av Sveriges sÀllsamma ting, som giver det tydeligaste prov av SkÄnes hÀrliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltsÄ i fyrkant, men mycket lÄng och var dessutan sÄ tÀt, att icke den minsta öppning fanns dÀrpÄ. Buxbomen kom troligtvis i början pÄ 1500-talet till Norden och 100 Är senare tros de första hÀckarna blivit planterade pÄ godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renÀssansvindar som dÄ blÄste knöt samman vÀxtmaterialet med den plats och det utryck som hÀckarna fick.Alla anlÀggningar av denna kaliber har pÄ ett eller annat sÀtt stött pÄ problemet med kostsam skötsel.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; StudentbostĂ€der i Sollentuna; BostĂ€der pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de Ă€r byggnader för boende. Oberoende pĂ„ vilket sĂ€tt projekten tillkommit eller vem som Ă€r bestĂ€llare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsĂ€ttningar finns det ofta nĂ„got eller nĂ„gra arkitektoniskt teman som gĂ„r att kĂ€nna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostĂ€dernas möjligheter till genomgĂ„ende siktlinjer och möjlighet till ljusinslĂ€pp frĂ„n olika riktningar..

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Med förhoppning av att öka spontanturismen till kommunen samt campingens,Tingsryd Resort, dragkraft har ett förslag pÄ ett campinghotell tagits fram.Extra viktigt för ett hotell Àr sjÀlva placeringen, det ska sticka ut och locka förbipasserande till platsen, vilket gynnas om det placeras i nÀrhet av en större trafikled. PÄ en camping Àr nÀrheten till natur och vatten Àven en viktig parameter som kan locka de besökare som vill bo lugnt men ÀndÄ ha nÀra till diverse aktiviteter.Det finns 2 förslag att vÀlja mellan, vilka redovisas genom detaljerade ritningar och illustrationer. Dessa skiljer sig i form och har utformats i olika kulörer för att ge inspiration till hur det kan se ut..

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Uppsatsen behandlar frÄgan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gÀldenÀr som har sitt sÀte i ett annat europeiskt medlemsland Àn gÀldenÀrens moderbolag enligt RÄdets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gÀldenÀrens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gÀldenÀrens sÀte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats dÀr gÀldenÀren vanligtvis förvaltar sina intressen och dÀrför Àr faststÀllbar för tredje man. Detta innebÀr enligt EU-domstolen (MÄl C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestÀmmas utifrÄn kriterier som Àr objektiva och faststÀllbara för tredje man. PÄ sÄ sÀtt ska rÀttssÀkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds sÀkerstÀllas. Domstolen anger vidare att det inte i sig Àr tillrÀckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sÀtespresumtionen ska frÄngÄs, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet pÄ platsen för sitt sÀte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt pÄ senare Är och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska fÄ att en gÀldenÀr Àr ett dotterbolag vid bestÀmmandet av forum för insolvensförfarandet.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka om det g?r att identifiera underliggande dimensioner i svenska medborgares attityder till skatter och relaterade samh?llsfr?gor, samt att analysera vilken betydelse utbildning har f?r att f?rklara dessa dimensioner. Teori: Studien utg?r fr?n tidigare forskning och teoretiska resonemang om skatteattityder, v?lf?rdsstaten, institutionell legitimitet och utbildningens betydelse f?r politiska attityder. Tidigare forskning visar att attityder till skattp?verkas av faktorer som klass, egenintresse, tillit och utbildning, men forskningen har ofta fokuserat p? enskilda skattefr?gor snarare ?n bredare attitydm?nster.

En skÄnsk kvartsboplats, var det en unik hÀndelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvÀstra SkÄne. Den första stenÄldersboplatsen som kvartsen dominerade, bÄde till antalet och till vikt, hittades vid HjÀlmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppstÀllning pÄ stereotypa bosÀttningar i SkÄne och SmÄland kommer jag ocksÄ att göra, detta för att kunna se vilka influenser som Àr starkast pÄ den hÀr platsen..

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor frÄn 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod fÀrdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhÄllande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhÄllande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlÀgga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de tvÄ arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sÀtt att se pÄ arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var dÄ en parkanlÀggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade dÄ som en turistort för den semestrande borgarklassen.