DÄ jag under min utbildning stött pÄ buxbom som art och har trÀdgÄrdsdesign som inriktning sÄ kÀndes det helt rÀtt att ta upp dessa hÀckar som ett strÄlande exempel pÄ hÄllbar trÀdgÄrdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 dÄ Linné genomförde sin berömda SkÄnska resa blev han sÄ övervÀldigad att han skrev:BuxbomshÀcken sÄgs hÀr i trÀdgÄrden sÄ prÀktig, att jag aldrig sett den hÀrligare, sÄ vida jag nÄgonsin rest, och kan han vÀl rÀknas för ett av Sveriges sÀllsamma ting, som giver det tydeligaste prov av SkÄnes hÀrliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltsÄ i fyrkant, men mycket lÄng och var dessutan sÄ tÀt, att icke den minsta öppning fanns dÀrpÄ. Buxbomen kom troligtvis i början pÄ 1500-talet till Norden och 100 Är senare tros de första hÀckarna blivit planterade pÄ godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renÀssansvindar som dÄ blÄste knöt samman vÀxtmaterialet med den plats och det utryck som hÀckarna fick.Alla anlÀggningar av denna kaliber har pÄ ett eller annat sÀtt stött pÄ problemet med kostsam skötsel.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; StudentbostĂ€der i Sollentuna; BostĂ€der pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de Ă€r byggnader för boende. Oberoende pĂ„ vilket sĂ€tt projekten tillkommit eller vem som Ă€r bestĂ€llare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsĂ€ttningar finns det ofta nĂ„got eller nĂ„gra arkitektoniskt teman som gĂ„r att kĂ€nna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostĂ€dernas möjligheter till genomgĂ„ende siktlinjer och möjlighet till ljusinslĂ€pp frĂ„n olika riktningar..

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Med förhoppning av att öka spontanturismen till kommunen samt campingens,Tingsryd Resort, dragkraft har ett förslag pÄ ett campinghotell tagits fram.Extra viktigt för ett hotell Àr sjÀlva placeringen, det ska sticka ut och locka förbipasserande till platsen, vilket gynnas om det placeras i nÀrhet av en större trafikled. PÄ en camping Àr nÀrheten till natur och vatten Àven en viktig parameter som kan locka de besökare som vill bo lugnt men ÀndÄ ha nÀra till diverse aktiviteter.Det finns 2 förslag att vÀlja mellan, vilka redovisas genom detaljerade ritningar och illustrationer. Dessa skiljer sig i form och har utformats i olika kulörer för att ge inspiration till hur det kan se ut..

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Uppsatsen behandlar frÄgan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gÀldenÀr som har sitt sÀte i ett annat europeiskt medlemsland Àn gÀldenÀrens moderbolag enligt RÄdets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gÀldenÀrens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gÀldenÀrens sÀte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats dÀr gÀldenÀren vanligtvis förvaltar sina intressen och dÀrför Àr faststÀllbar för tredje man. Detta innebÀr enligt EU-domstolen (MÄl C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestÀmmas utifrÄn kriterier som Àr objektiva och faststÀllbara för tredje man. PÄ sÄ sÀtt ska rÀttssÀkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds sÀkerstÀllas. Domstolen anger vidare att det inte i sig Àr tillrÀckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sÀtespresumtionen ska frÄngÄs, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet pÄ platsen för sitt sÀte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt pÄ senare Är och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska fÄ att en gÀldenÀr Àr ett dotterbolag vid bestÀmmandet av forum för insolvensförfarandet.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

En skÄnsk kvartsboplats, var det en unik hÀndelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvÀstra SkÄne. Den första stenÄldersboplatsen som kvartsen dominerade, bÄde till antalet och till vikt, hittades vid HjÀlmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppstÀllning pÄ stereotypa bosÀttningar i SkÄne och SmÄland kommer jag ocksÄ att göra, detta för att kunna se vilka influenser som Àr starkast pÄ den hÀr platsen..

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor frÄn 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod fÀrdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhÄllande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhÄllande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlÀgga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de tvÄ arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sÀtt att se pÄ arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var dÄ en parkanlÀggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade dÄ som en turistort för den semestrande borgarklassen.