Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn där praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien användes metoden intervju, där nio lärare som arbetar i år 1, år 3 och år 6 medverkade. I försök att nå syftet valde vi att utgå från en tankekarta där lärarna berättade om sina metoder, sin syn på kunskap, förväntningar de känner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lärare som vill utvecklas och hitta en väg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i två perspektiv.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn på språk och kunskap, som ligger bakom det sätt på vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna återvinna dem. Jag följer en tradition från Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till våra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gällande att all kunskap är möjlig att fånga med ett exakt språk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtänkande..

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande Platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt..

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one?s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind.

Huvudmålet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber är ekonomiskt hållbart att tillverka engångspallar till pelletsproduktionens tilltänkta säckningsanläggning i Långasjö, gentemot att köpa in engångspallar från en extern leverantör. Detta gäller då för 30 000 engångspallar om året.Intervjuer togs på Södra timber i Långasjö om vilket virke som var lämpligt från företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brädor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engångspall med måtten 1200x800 mm är en bra lösning då detta är europastandardens mått. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sänka produktionskostnaderna och avsåg då brädor 19x75 och klossvirke 75x75.

Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten.