En utredning av filosofins möjligheter
Avhandling i metafilosofi
Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga.