En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Malmfälten står inför en stor förvandling, samhällsomvandling som kommer att ske under lång tid. Mycket planering och eftertanke krävs för denna pågående process. Flera aktörer, myndigheter och människor är inblandade. Anledningen till att det blir en samhällsomvandling är för att LKAB:s verksamhet har börjat närma sig det nuvarande samhället. För att LKAB ska kunna fortsätta sin gruvdrift så måste detaljplanen i berörda områden ändras till industriområde.

Malmfälten står inför en stor förvandling, samhällsomvandling som kommer att ske under lång tid. Mycket planering och eftertanke krävs för denna pågående process. Flera aktörer, myndigheter och människor är inblandade. Anledningen till att det blir en samhällsomvandling är för att LKAB:s verksamhet har börjat närma sig det nuvarande samhället. För att LKAB ska kunna fortsätta sin gruvdrift så måste detaljplanen i berörda områden ändras till industriområde.

I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills är det enbart LKAB:s egna områden som drabbats, men inom loppet av några år kommer också infrastruktur och bostäder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande järnvägen måste ersättas 2012. Den nya järnvägen kommer att gå i en sträckning väster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriområde. Passagen förbi LKAB:s industriområde innebär att en kompromiss mellan järnvägens och LKAB:s intressen måste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för järnvägens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena är tunnelalternativet Kv125.

Fisk betraktas numer som både en ekologisk och ekonomisk resurs som därför bör nyttjas på ett uthålligt sätt. Ett hållbart fiske innebär att människan ska kunna fortsätta fiska under lång tid framöver. Lagar och fiskeförvaltning reglerar fisket och påverkar därigenom fisk-bestånden, på kort men också på lång sikt. I Hjälmaren och Mälaren är förvaltningen stor-leksbaserad. Den innebär att fisken måste ha uppnått ett visst minimimått för att kunna tas upp.

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.

Denna rapport behandlar krafterna och påkänningarna från jorden i en grav beroende av tiden för gravsättning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som åstadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gå på djupet med jordens beståndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden är nästan vattenmättad före packning kan den anta flytande form och bli svårhanterlig.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.

Broar med integrerade landfästen är i Sverige i dagsläget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fåtal slag. Främsta fördelarna med integrerade landfästen är att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfästen. I nuläget finns inte tillräckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sådana broar. Därför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie där en samverkansbro med integrerade landfästen byggdes över ån Leduån som är belägen ca 50 kilometer söder om Umeå.