I Sverige hamnar många restprodukter direkt på deponi även om det finns möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gått ut på att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt innehållande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie för att sammanställa befintlig kunskap samt laboratorieförsök. EAF-slagg används i stora delar av världen och till många olika ändamål. Den största användningen sker i vägar där det går att nyttogöra den höga nötningsbeständigheten och den kubiska formen.

Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet.

Genomslagsgummin är komponenter som används i fordonschassin till hjul- eller hyttupphängningen för att undvika kraftiga kollisioner mellan exempelvis framaxeln och ramen då fjädringen bottnar. Vid genomslag genomgår dessa komponenter hastiga kompressionsförlopp med stora deformationer. Eftersom materialkarakteristiken för gummi är kraftigt olinjär blir dynamiken i systemet svår att beskriva.De beräkningsmodeller som finns att tillgå i MBS-programvaran Adams idag är mycket förenklade och beskriver inte dessa förlopp på ett tillfredsställande sätt. Målet med detta examensarbete var att utifrån resultaten från dynamisk provning utveckla en beräkningsmodell som beskriver kraften som verkar på gummit som en funktion av kompressionsförskjutning och -hastighet. Den framtagna modellen implementerades sedan som en subrutin till Adams.Fyra olika genomslagsgummin provades kvasistatiskt i en hydraulisk press och dynamiskt i en fallrigg som var konstruerad för detta ändamål.

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Som en del i Umeåprojektet är entreprenad 7 en förbindelse mellan E12 och Hissjövägen. Entreprenaden är lokaliserad i ett jordbruksområde som till viss del består av 6-14 meter mäktig sulfidlera. Området omfattas dessutom av en undre akvifär som bidrar till artesiskt vatten.I projekteringsskedet beräknades sättningarna med hjälp av programvaran GeoSuite settlement, dock visade sättningsuppföljningen på mycket större sättningar än beräknat. Denna studie undersöker troliga orsaker till dessa skillnader samt utvärderar om programvaran PLAXIS 2D ger andra resultat gentemot det endimensionella sättningsprogrammet GeoSuite settlement. Undersökningen utfördes genom beräkningar i både GeoSuite settlement och PLAXIS 2D för tre sektioner med vardera två olika jordprofiler med skilda jordegenskaper.

Detta arbete syftar till att svara på hypotesen som säger att det är skillnader i tillväxt, storlek, dödlighet och deformationer hos besläktade yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) gentemot obesläktade yngel vid uppfödning. Tidigare australiensisk studie visar att kemiska ämnen som paddorna själva utsöndrar påverkar tillväxt och överlevnad. Det förekommer även att syskon favoriserar och känner igen varandra och således blir konkurrensen syskon emellan inte lika stark. Yngel från fem olika honor delades in i grupper och placerats i akvarietankar med antingen besläktade individer från en och samma hona eller blandade. Där har de vuxit upp från ägg till yngel.

Kanturgrävning är en förstärkningsmetod som används för att förstärka vägar med skador på endast en sida av vägen. Då endast den skadade sidan förstärks är åtgången på material och arbete mindre, detta gör det möjligt att spara pengar jämfört med en traditionell urgrävning av hela vägen. Detta examensarbete initierades av Vägverket och syftar till att utreda varför kanturgrävningar har skiftande resultat. Målet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar resultatet vid förstärkning med kanturgrävning samt ge förslag och rekommendationer inför användandet av kanturgrävning. Som underlag för detta arbete genomfördes inventering och provtagning på 6 objekt i närheten av Luleå.

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Idag är intresset för högpresterande betong (HPB) växande runt om världen då fördelarna är många, eftersom slankare, tätare, starkare och lättare konstruktioner kan tillverkas. Detta examensarbete handlar om materialförsök och modellering för en typ av HPB som ska användas i husbyggnation. Arbetet inleddes med materialförsök i färskt tillstånd, där god gjutbarhet och konsistens eftersträvades. Utgångspunkten var från ett grundrecept med två olika ballastsorter (slaggballast med flygaska och krossballast från asfaltindustrin med silikastoft), vilka namngavs till pilotförsök 1 och pilotförsök 2. Vidare valdes pilotförsök 1 att provas i hårdnat tillstånd då det visades att det var mer ekonomiskt lönsam eftersom ballasten inte behövde siktas, lägre vct tillhandhölls och att flygaskan som användes i pilotförsök 1 är billigare än silikastoft som användes i pilotförsök 2. Resultaten efter 28 dygn för de materialförsök som utfördes i hårdnat tillstånd var:Tryckhållfasthet; 141,9 MPaDraghållfasthet; 7,0 MPaBöjdraghållfasthet; 10,0 MPaElasticitetsmodul; 46,4 GPaKrympning efter 56 dygn; 0,5 ?Samtliga försök utfördes enligt svenska standarder (SS). Dessutom vidareutvecklas och förbättrades ett redan arkitektoniskt gestaltat Attefallshus ur ett konstruktions- och hållbarhets perspektiv, där fokus låg på transport- och produktionsförutsättningar.

Detta examensarbete handlar om hur uppspänningen av slutväxelhus i fixturer kan förbättras för att erhålla bättre rundhet på slutväxelhusets lockhålsdiameter. Arbetet har utförts hos företaget GETRAG All Wheel Drive i Köping. Slutväxeln är en av komponenterna i GETRAG:s fyrhjulsdrift som fördelar kraften från motorn till bakhjulen. Slutväxelns ytterhölje kallas slutväxelhus och är tillverkat i aluminium. Slutväxelhuset spänns fast i en fixtur i en av företagets bearbetningsmaskiner kallad ?Heller 4? där det bearbetas i en rad olika operationer varvid den största innerdiametern med ett mått på 158 mm blir orund i tillverkningen.

Idag blir det allt vanligare med träbyggnader högre än två våningar. Detta tillsammans med en modern arkitektur som ger stora öppna planlösningar ställer höga krav på bjälklagen i träbyggnader. Problematiken med långa spännvidder för bjälklag i trä är att klara kraven för svikt och nedböjning. Dessa krav måste uppfyllas för att säkerställa funktioner hos andra byggdelar och för att människor inte ska uppleva att golvet sviktar eller vibrerar på ett obehagligt sätt.Ett träbjälklag bestående av limmade balkar av sidobräder har utvecklats. Bjälklaget är utformat av balkar med I-tvärsnitt i primärriktningen och rektangulära balktvärsnitt i sekundärriktningen.

Examensarbetet har genomförts på smidesföretaget Bharat Forge Kilsta AB under cirka två månaders tid med målet att CE-märka tre omärkta lyftdon som väntat på att sättas i arbete. Projektet startade med en nulägesbeskrivning där information från företaget och litteratur samlades. Bl.a. erhölls information om krav, material och tidigare arbete. Även handledarna på Örebro Universitet bidrog med mycket kunskap.

Hårdgörning av trä syftar till att göra materialet hårdare. Detta går att åstadkomma genom komprimering, det komprimerade materialet tenderar dock att återgå mot sin ursprungsform då materialet utsätts för fukt om ingen låsning sker. Låsningen kan ske mekaniskt i en treskiktskonstruktion som motverkar träets fuktrörelser. Dessa skivor har dock visat sig vara instabila och tidigare försök har uppvisat deformationer i form av kupning. Denna undersökning syftar till att utreda förutsättningarna för att använda komprimerad asp samt att ta fram underlag för framtagning av en kommersiell produkt.Praktiska tester har genomförts för att studera hårdhet, återfjädring och densitet hos det komprimerade virket.

Sandvik Materials Technology (SMT) ingår i den stora verkstadskoncernen Sandvik. SMT utvecklar, tillverkar och säljer rostfria och höglegerade specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem. SMT tillverkar bland annat trådprodukter för flera olika ändamål.En viss del av det material som används i produktionsanläggningen för trådprodukter lagras på så kallade pikställage i ett inomhuslager. Bakgrunden till arbetet är att de befintliga lagerställagen är föråldrade och i dåligt skick. Dessa kan under olyckliga omständigheter utgöra en risk för personskada vid hantering av material.

Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag på befintligt vattensystem mellan motor och retarder, som är billigt, monteringsbart, har låg vikt och lång livslängd i fordon. Retarder är en hjälpbroms och har som främsta uppgift att minska slitage på de ordinarie bromsarna.För att lösa detta gjordes först en nulägesbeskrivning där kylvattenröret kartlades. Därefter intervjuades Scania personalen på Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda på området.De teorier som användes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS).För att säkerställa vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska användas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tänkande. Informationen som framkom pekade på att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet ändras och att fästena på kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhåll en billigare, lättare och mer monteringsvänligare konstruktion.Konstruktionsförslaget är ett kylvattenrör med fästen som är av bockad plåt och som monteras på gummirör för att dämpa vibrationerna.