Detta examensarbete har utförts på det Uppsalabaserade läkemedelsföretaget Kemwell AB, tillsammans med Leankonsultbyrån Valcon AB. Syftet med arbetet var att förbättra Kemwells produktionsplanering utifrån produktionsfilosofin Lean, med målet att skapa förutsättningar  för  sänkta  tillverkningskostnader  och  kortare ledtider. Inledningsvis gjordes en studie av relevant litteratur inom Lean. För att få en tydlig bild av den befintliga produktionsplaneringen genomfördes omfattande studiebesök och intervjuer med de anställda. Därefter analyserades resultaten av dessa, och lämpliga lösningsförslag på de problem vi identifierat togs fram.

Inriktningen på detta examensarbete är kapacitetsbeläggning och uppdragsgivaren är System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete är ett led i skapandet av förslag på verkstadssystem som är under utveckling och bakgrunden är att kraven från marknaden har ökat.Syftet med arbetet har varit att ge förslag på hur beläggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgångspunkt har ett antal frågeställningar använts. Exempelvis vad som händer om kapaciteten eller planeringen inte håller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan användas.För att genomföra arbetet har författarna använt sig av litteraturstudie som grundar sig på tidigare kurslitteratur på programmet, intervjuer av personal på System Andersson samt egna idéer.System Anderssons kunder är främst små och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste är att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order.

Electrolux i Mariestad tillverkar frys-, kyl- och kombiskåp och står inför en rejäl utmaning i och med hård konkurrens från låglöneländer. De tillverkar cirka 380 olika skåpssorter och syftet med detta examensarbete var att ur Mariestadsfabrikens helhetsperspektiv utreda den optimala batchstorleken. För att nå en förståelse för tillverkningen utfördes en mängd intervjuer runt om på de flesta avdelningarna. Data samlades in från interna databaser, litteratur och även genom egna mätningar. De data som samlades in användes senare för att hitta de omställningskostnader som förekommer vid en omställning i produktionen. Genom att balansera omställningskostnaderna mot lagerhållningskostnaderna och använda Wilsons formel beräknades den batchstorlek som generar den lägsta kostnaden för respektive skåp. Batchstorleken visade sig variera mycket mellan skåpen.

Saab Aerostructures är en del av Saab-koncernen och företaget utvecklar och tillverkar strukturer för flygindustrin. Tillverkningen av stridsflygplan är den dominerande verksamheten, men antalet civila projekt ökar stadigt. I många av de civila projekten verkar Saab Aerostructures som underleverantör till antingen Boeing eller Airbus. Det finns flera skillnader mellan de militära och de civila projekten, exempelvis är leveranstakten betydligt högre i de civila projekten. I och med de förändrade förutsättningarna görs försök med att tillämpa lean production.

Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar. När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder.

Globaliseringen och den ökade konkurrensen ställer större krav på företagen vilket har medfört att arbetet med logistik har utvecklats från att enbart förknippas med transporter av varor till att idag förknippas med effektiva flöden inom hela försörjningskedjan. Flödena inom försörjningskedjan består av material-, betalnings- och informationsflöden, där det finns en stark koppling mellan alla tre. En väsentlig skillnad mellan de tre flödena är att materialflöde och betalningsflöde representerar kapitalbindning i motsats till informationsflöde som inte hanterar ett direkt ekonomiskt värde. Det bidrar ofta till att informationsflödet förbises i effektiviseringsprocesser. Eftersom ett informationsflöde kan stå för avgörande indirekta värden är det en viktig pusselbit för att försörjningskedjan skall kunna nyttja sina resurser optimalt.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.