Den hållbara staden har blivit en mer angelägen fråga i och med snabbväxande städer och i frågor rörande stadsplanering debatteras det ofta hur den hållbara staden ska uppnås. Ibland får medborgarna vara med i processen och tycka till, ibland inte. Fokus i den här uppsatsen är just hur medborgarna får delta i samtalet, dvs. hurmedborgardialogen gestaltar sig. Syftet med detta examensarbete är att utreda de metoder för medborgardialoger som existerar samt attundersöka metodernas för- och nackdelar.En avgränsning är att jag har valt att undersöka medborgardialogersom förts under framställandet av översiktsplaner.

Denna rapport syftar till att, på Å&R Carton i Norrköping, analysera de interna flödena och processerna samt ge förslag på hur ledtider ska kunna reduceras väsentligt. Ett sätt att uppfylla syftet är att dela in verksamheten i processer genom olika metoder och kriterier förprocessbestämning. Valda metoder i rapporten är; kvalitativ ansats med hög validitet och reliabilitet, processbaserad verksamhetsanalys och procedurbeskrivning. Genom omfattande litteraturstudier, insamlande av data i form av intervjuer, benchmarking, platsundersökningar och interna dokument har nulägesmodeller arbetats fram. Analysen av dessa visar bland annat på att såväl Planeringsprocessen som inköpsprocessen idag inte fungerar värdeadderande och bör ses över.

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Arbetets syfte är att undersöka hur man kan planera och utforma en hållbar dagvattenhantering på förorenad mark utifrån området Kopparlunden i Västerås. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel präglad av hållbara lösningar där dagvattenhantering blir en betydande del. Hållbar dagvattenhantering är en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men också för att minska föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar använder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet så nära källan som möjligt, ofta genom infiltration. Genomtänkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervärden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemässiga.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Detta är ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska Grundläggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bättre.Ett tidigare examensarbete har skrivits på avdelningen som undersökte produktiviteten ute på arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen på grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vägen med mera. Målet med mitt arbete har varit att bygga vidare på detta och se om bättre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar.Underlaget till rapporten består av observationsstudier där arbetet på tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i Planeringsprocessen. Där noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav på detta från beställaren. Tecken på detta syns bland annat på tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta är alltför odetaljerade.

Med en förståelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska värden måste utvecklas parallellt för ett hållbart samhälle valde jag ändå att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bättre förståelse för dessa frågor i Planeringsprocessen. Begravningsplatsen är ett forum för mångkulturalitet i Sverige och en viktig del av vår fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke på att allt fler kulturer och religioner påverkar samhällsutvecklingen. Målet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men också fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mångkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhället. Arbetet skulle också verka som ett bidrag i debatten kring integration.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i Planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår. Men nya vägar och järnvägar behöver inte alltid medföra en försämring om utformningen sker på ett välplanerat sätt där hänsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet är att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess påverkan på barn och ungas närmiljö, säkerhet och rörelsemönster.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i Planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår.

Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Stift elsen Färgfabriken har under de senaste åren arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invånare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling står inför. Ambitionen har varit att informera och väcka debatt för några av de frågeställningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utställning som under fyra månader fanns på plats i Färgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar främst till att undersöka på vilket/vilka sätt utställningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsättningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien består av tre delar, där den första består av intervjuer med initiativtagarna till projektet; Färgfabriken och KTH.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har Planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Att samhället förändras och utvecklas är oundvikligt, men att delta i förändringen är frivilligt. I vilken utsträckning medborgarna deltar, och tillåts delta påverkar såväl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjänstemän, politiker och beslutsfattare. Målet med denna uppsats är att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta närmare på planerarens förhållande till deltagandet. På så sätt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad på litteraturstudier. Uppsatsen tittar närmare på vilka förutsättningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan användas i dialogen med medborgarna.