It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i Planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Som del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsområde med cirka 60 stycken villor på ett område på Bränslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela Planeringsprocessen av området från början till färdigt förslag. Under arbetets gång har vägar, VA-ledningar, grönområden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i två olika utformningsförslag, med samma antal tomter.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Denna uppsats handlar om riskanalyser i projekt. Riskanalyser har länge funnits inom olycksutredningar och i processen att förebygga olyckor. Riskhanteringen används numera också i projekt. Risk kan innebära både hot och möjlighet, men det är oftast hot man fokuserar mest på när det gäller risker. Det kan vara lika viktigt att uppskatta den positiva sidan av risk, som kan ge möjligheter istället för negativa effekter.

Detta examensarbete fokuserar på förändringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram att förändringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna påverkar hur Sveriges städer utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste årtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förändring påverkar Sveriges städers utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delområden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begränsningar. Det som eftersträvas i denna översikt är att redogöra för en bakgrund samt att påvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Detta examensarbete fokuserar på förändringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram att förändringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna påverkar hur Sveriges städer utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste årtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förändring påverkar Sveriges städers utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delområden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begränsningar. Det som eftersträvas i denna översikt är att redogöra för en bakgrund samt att påvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie. Utifrån de tre delarna av forskningsöversikten kan jag dra slutsatser vilka jag använder mig av i fallstudiens innehållsanalys och vidare i analys och diskussionskapitlet. Studien genomförs som en fallstudie av ett bostadsområde i Göteborgs innerstad, Högsbohöjd.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i Planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i Planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.