Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgÀngligheten. FrÄgor som vi arbetat utifrÄn Àr: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgÀngligheten i samhÀllet?, Vad finns det för begrÀnsningar nÀr det gÀller tillgÀngligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd frÄn omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska mÄlen i frÄga om tillgÀnglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som Àr rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett Àr nöjda med tillgÀngligheten men att det fortfarande finns mycket att göra nÀr det gÀller att uppnÄ de handikappolitiska mÄlen. Vi kom Àven fram till att det ibland uppkommer situationer dÀr rullstolsburna blir beroende av omgivningen och dÀrmed lever i en pÄgÄende kamp för att vara subjekt i sina egna liv.

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötÀnkets renÀssans och dagens energikonsumtion Àr det viktigt att sÄvÀl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen pÄ miljonprogrammets hus samt den rÄdande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan lÀsaren följa utvecklandet av ett pÄbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrÄn arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet Àr att undersöka om en pÄbyggnad av fastigheten Linjalen 8 Àr möjlig. Vidare att undersöka om pÄbyggnaden kan anpassas för en hÄllbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trÀdgÄrden som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trÀdgÄrdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "TrÀdgÄrden som ett aktivitetsrum", "TrÀdgÄrdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trÀdgÄrdsrehabilitering".

Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader pĂ„ sina skolgĂ„rdar, allt ifrĂ„n planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i Ă„tanke. Även styrdokumentens betydelse för Ă€mnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och SĂ€ljö som alla har inverkan pĂ„ varför utomhuspedagogik bör bedrivas.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera. MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.

Detta examensarbete behandlar affÀrssystem (Àven kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebÀr ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affÀrssystem i en organisation Àr en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det Àr dÀrför bra om tidigare erfarenheter frÄn liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhÄlla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie dÀr jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affÀrssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande omrÄden; planering, utbildning och resurser. Dessa omrÄden Àr alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affÀrssystem för att implementeringen skall nÄ ett, för företaget, lyckat resultat..

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rÀtt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvÄrdnadshandlingar. NÀr patienten sjÀlv inte kan föra fram egna Äsikter har nÀrstÄende en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vÄrdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom fÄr dock patienter och nÀrstÄende inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och nÀrstÄendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, Ätta med kvalitativ och tvÄ med kvantitativ metod, som alla fokuserade pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av kommunikation i vÄrdsituationen.