MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.

Arbetet berör ett större naturomrÄde nordvÀst om Karlshamns resecentrum och Àr idag ett frekvent anvÀnt rekreationsomrÄde för de boende i Karlshamns tÀtort. Dessa tvÄ faktorer, nÀrheten till Karlshamns resecentrum och omrÄdets vÀrde för rekreation och friluftsliv Àr det som prÀglar arbetet och som i slutÀndan vÀgt tyngst vid utformandet av planförslaget. MÄlet med planförslaget Àr att det ska vara en möjlig och realistisk lösning pÄ hur bostÀder kan placeras i omrÄdet. HÀnsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstÄnd, berÀknad befolkningstillvÀxt och Äsikter frÄn boende i Karlshamn som utnyttjar omrÄdet. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gÀllande ett förbÀttrat friluftsliv samt tre altarnativ dÀr framtida bebyggelse redovisas..

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstÀderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats Ànnu bÀttre i de mindre stÀder. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till fÀrre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels pÄ att det skett en urbanisering och dels pÄ att bilanvÀndningen har ökat. Förr byggdes stÀderna vid Ämynningar, dÀr handelsleder korsades och sÄ smÄningom vid jÀrnvÀgsknutar. Numera utvecklas bostÀder och service oberoende av varandra.

ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trÀdde i kraft hösten 2011, dÀr hÀnsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger pÄ litteratur om ADHD och implementeringen av LÀroplanen för grundskolan med hjÀlp av Skolverkets AllmÀnna rÄd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebÀr, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svÄrigheter i skolan, samt att lÀrarens kunskap om ADHD-problematiken Àr vÀsentlig för att kunna bemöta elever pÄ ett bra sÀtt. Eftersom det finns sÄ mÄnga olika beteenden till samma diagnos sÄ Àr det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hÀnsyn till, eftersom alla Àr olika och har olika behov..

Logistik pÄ projekt inom byggbranschen Àr en avgörande faktor för framgÄng. Att i mÄngaavseenden detta behöver optimeras och förbÀttras i produktionen av byggnadsverk harförfattarna till detta examensarbete fÄtt uppleva vilket Àr bakgrunden och syftet till arbetet.Examensarbetet handlar om logistik pÄ Skanska projektet Norra lÀnken, del 52. Arbetet bestÄrav tvÄ delar, en frÄgeenkÀt som undersöker logistik arbetet generellt pÄ projektet och en analysav leveranser av material till projektet. Dessa tvÄ omrÄden som Àr ihopkopplade analyseras isyfte att fÄ fram svÄrigheter inom logistik pÄ projektet.Arbetet belyser att planering och planeringsverktyg Àr en förutsÀttning för att logistiken skafungera. Ett planeringsverktyg som Àr under implementering inom Skanska kommer anvÀndasför att visa dess fördelar inom logistik för att förhoppningsvis fÄ hela projektets personal merintresserade och insatta i logistikens betydelse..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap pÄ gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns nÄgra fördelar enligt lÀrarna med en ökad Àmnesintegration mellan matematik och naturkunskap. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielÀrare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda pÄ respondentens instÀllning utifrÄn sin lÀrarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstÄ lÀrarens planering, förhÄllningssÀtt och syn pÄ undervisningsmetod.

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagslÀget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjÀnsten.Jag har byggt min rapport pÄ samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben pÄ Bergenudds. Jag har Àven fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan LindbÀck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvÀrr fÄtt ett dÄligt ryckte att vara vÀldigt ineffektiva och ta för lÄng tid att utföra deras jobb. Problemet Àr att det kan vara mÄnga olika moment som krÀver en noggrann planering och samordning. Det Àr dÀr som jag har upplevt att det drar ut pÄ tiden nÀr hantverkaren mÄste vÀnta pÄ elektrikern eller rörmokaren. Det Àr mÄnga moment som ska samordnas pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillÄtet för en- och tvÄbostadshusÀgare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad pÄ max 25 kvadratmeter pÄ den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagÀndringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagÀndringen Ànnu inte har haft nÄgot stort genomslag. I rapporten undersöks Àven en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövÀnligt hÄllbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som stÀlls i PBL, PBF, BBR och EKS.

Enligt Plan- och bygglagen Àr samrÄdet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samrÄd har hÄllits ska de inkomna synpunkterna sammanstÀllas i en samrÄdsredogörelse. SamrÄdsredogörelsen blir dÄ en del av planhandlingarna för det aktuella planomrÄdet. I det hÀr kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrÄdsredogörelse skrivs. Det tar sin utgÄngspunkt i Plan- och bygglagen, i bÄde den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.