Uppsatsen beskriver hur betygen kan pÄverka den yrkesverksamma lÀrarens sÀtt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar tvÄ delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angÄende betygen. Resultatet av intervjuer med sju lÀrare visar att fyra typer av betydelse kan utlÀsas, nÀmligen professionalism kontra rÀttssÀkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lÀrare ofta sÀtter betyg efter egna mallar, men pÄverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats Àr att lÀrare behöver fortbildning i att anvÀnda nya betygssystem..

Mitt arbete beskriver tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. NĂ€r man arbetar med barn i behov av stöd Ă€r det viktigt att söka stĂ€rka barnens sjĂ€lvuppfattning och sjĂ€lvtillit genom att utgĂ„ frĂ„n deras starka sidor. Åt- gĂ€rdsprogram upprĂ€ttas under ett möte med elever och förĂ€ldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mĂ„l, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och ansvariga.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lÀrare anvÀnder geografilÀroboken och lÀrarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lÀrares, elevers och vÄrdnadshavares anvÀndning av geografilÀroboken i Är 5. Studien bygger pÄ enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lÀrare, elever och vÄrdnadshavare pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Resultatet visar att lÀroboken och lÀrarhandledningen sÀllan styr hela undervisningsplaneringen. LÀrarhandledningen anvÀnds som en idébank och lÀroboken anvÀnds frÀmst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam höglÀsning och samtal kring bilder i lÀroboken eller för elevers individuella arbete. Elever anvÀnder lÀroboken pÄ liknande sÀtt i hemmet som i skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att se om eleverna upplever att deras motivation och lÀrande pÄverkas genom att de fÄr inflytande och möjlighet att vÀlja arbetssÀtt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktÀr och gjordes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades pÄ intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i Är 9.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

I denna uppsats undersöks hur fyra stora hotell i Sverige arbetar med arbetsmiljöfrÄgor och hÀlsofrÀmjande faktorer. Uppsatsen utgÄr bÄde frÄn ett ledningsperspektiv och de anstÀlldas perspektiv, och granskar vilka vinster bÄda parter kan göra genom att satsa mer pÄ ovanstÄende omrÄden. Det som slutligen har framkommit av analysen Àr att utbildning, kommunikation, motivation och investering Àr a och o vid genomförandet av förÀndringar för att motverka exempelvis hinder sÄsom negativ attityd och missförstÄnd. Vidare mÄste företagens fokus ligga pÄ att förebygga istÀllet för att rehabilitera för att minska omkostnader för skador och sjukskrivningar..

This Master thesis is made at the request of the local municipality of Uppsala in Sweden. The purpose of this work is to create a guiding management plan. Recreation, conservation of the cultivated landscape and the historical environment, conservation biology and the aim of the landowners are all considerd. The area is almost 34 hectares and located north of the centre of Uppsala. Landowners are the National Heritage Board, the diocese of Uppsala, the university of Uppsala, the local municipality of Uppsala and one private landowner.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvÄrigheter ska fÄ ett fungerande samspel med andra barn i bÄde styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvÄrigheter, dess förutsÀttningar och om fritidshemmens mÄl och uppdrag kring barn i koncentrationssvÄrigheter. Som metod anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrÄgorna. Med hjÀlp av intervjuerna fÄr vi reda pÄ att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvÄrigheter men att de tycker att det Àr svÄrt.

ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö Àr en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjÀlp av en analys av lÀgesrapporter som berör bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet Àr strukturerat kring den aktuella problematiken med bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrÄgan pÄ bostÀder.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgÀngligheten. FrÄgor som vi arbetat utifrÄn Àr: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgÀngligheten i samhÀllet?, Vad finns det för begrÀnsningar nÀr det gÀller tillgÀngligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd frÄn omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska mÄlen i frÄga om tillgÀnglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som Àr rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett Àr nöjda med tillgÀngligheten men att det fortfarande finns mycket att göra nÀr det gÀller att uppnÄ de handikappolitiska mÄlen. Vi kom Àven fram till att det ibland uppkommer situationer dÀr rullstolsburna blir beroende av omgivningen och dÀrmed lever i en pÄgÄende kamp för att vara subjekt i sina egna liv.