ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Introduktion: Patienter har enligt lag rÀtt att vara delaktiga i beslut om, planering och genomförande av medicinsk behandling och omvÄrdnad. Vid enteral nutrition fÄr patienter och nÀrstÄende dock inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Genom litteraturstudie belysa faktorer som har betydelse för patienters och nÀrstÄendes delaktighet vid enteral nutrition. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ artiklar frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Elva artiklar som svarade mot syftet valdes ut och analyserades.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra ÄteranvÀndning av gemensam funktionalitet i applikationer och dÀrigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att ÄteranvÀnda sÄ krÀvs det att de Àr utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och pÄ sÄ sÀtt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mÄngdubbelt mer tid i ansprÄk i jÀmförelse med att skrÀddarsy en komponent för en viss applikation, dÄ det stÀlls höga krav pÄ bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam mÄste man försÀkra sig om att komponenten kommer att anvÀndas till den grad att den lÀngre utvecklingstiden Àr befogad.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet Àr avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna planerare att kunna vÀrdera alla faktorer i komplexa operationer och dÀrigenom ge högkvalitativa operationsplaner pÄ bÄde strategisk och operativ nivÄ. Framtagandet av ett koncept för ledning Àr en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept mÄste operationens ledningsbehov tas fram.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

Sedan Plan- och bygglagen infördes Ă„r 1987 sĂ„ har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vĂ€gledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad Ă€r vid skrivandet av detta arbete inne pĂ„ sin tredje översiktsplan, men nĂ„gon djupare utvĂ€rdering av de tvĂ„ tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport Ă€r dĂ€rför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig pĂ„ att den ligger nĂ€ra i tiden, men den Ă€r sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och Ă€r dĂ€rför enkel att avgrĂ€nsa tidsmĂ€ssigt under Ă„ren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet Ă€r att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len sedda frĂ„n ett bostadsperspektiv. De exakta frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet lyder:Hur pass vĂ€l har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len uppnĂ„tts?Arbetet grundar sig pĂ„ ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg frĂ„n idĂ© till slutligt resultat, de processer som pĂ„verkar planeringen samt demokrati inom planeringsvĂ€rlden.

Syftet med studien Àr att presentera olika begrepp med definitioner för odefinierade rum i bebyggd miljö. Rum som blivit över eller bortglömda i stadsplanering, övergivna och förfallna omrÄden eller rum som saknar en kÀnsla av identitet. Olika författare med olika bakgrund presenterar olika begrepp och definitioner för dessa rum. Genom litteraturstudier undersöks nio relevanta begrepp frÄn publicerad litteratur. De undersöks utifrÄn frÄgor som behandlar författarens ursprung, verkets publiceringsÄr, begreppets definition, exempel som ges pÄ odefinierade rum, hur rummen uppkommit samt hur de enligt författaren bör behandlas i planering.

Nordsken Àr en spelfestival vars mÄl Àr att visa upp spel- och nördhobbyn för allmÀnheten. Besökare erbjuds turneringar och prova-pÄ i en mÀngd olika dator- samt bordsspel. Utöver spel bjuder Nordsken in olika föreningar, företag och förelÀsare som berÀttar om och visar upp det bÀsta frÄn spel- och nördhobbyn. Nordsken 2013 samlade 600 deltagare och drygt 1500 dagsbesökare under tre dagar för att spela spel och umgÄs med likasinnade.Som ansvariga för Nordskens nÀtverk hade vi som uppgift att sÀtta upp, konfigurera och övervaka nÀtverket under hela evenemanget samt agera support vid behov.Inför Nordsken gjordes en planering som innehöll genomgÄng av gammal dokumentation, inköp av server, hyra av switchar samt utplacering av dessa enheter i lokalen. Efter att vi skapat en logisk topologi för nÀtverket började vi konfigurera switcharna, accesspunkterna och servrarna.NÀtverket delades upp i tre lager, core, distribution och access, dÀr switcharna inom varje lager konfigurerades beroende pÄ dess placering och koppling.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur lagstiftningen gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS) tillÀmpas, genom att studera lÀnsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, FÀrgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-omrÄden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det Àr lÀnsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas pÄ ett oacceptabelt sÀtt.Ett antal lÀnsstyrelser i Sverige har tagit fram rÄd för hur kommunerna ska gÄ till vÀga vid utpekandet av LIS-omrÄden. Dessa rÄd skiljer sig nÄgot Ät, bÄde vad gÀller omfattning och innehÄll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero pÄ att lÀnsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutÀndan Àr möjligt att en prövning, oavsett lÀnsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det Àr tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. LÀnsstyrelserna betonar, i sina rÄd, vikten av lÄngsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-omrÄden inte ska göras lÀttvindigt.