Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den hÀr metoden kan pÄverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara pÄ brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett omrÄde. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för mÀnniskor i staden. Skötsel och planering Àr tvÄ genomgÄende viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för ÄtgÀrder att anvÀnda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmÀrksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i dÀr grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens anvÀndare. Metoden till detta arbete Àr inledningsvis en litteraturstudie som tar upp Àmnet trygghet och hur det gÄr att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - VÀxtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers anvÀndningsomrÄden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönomrÄden - Kultur och historia - TillgÀnglighet Sedan följer en fallstudie dÀr Seminarieparken i Göteborg anvÀnds som exempel.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan anvÀndas för att berika skÄdespelarnas konstnÀrliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterförestÀllning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom sÄ kallad metodtriangulering, har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgÄtt frÄn semistrukturerade frÄgor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestÄtt av sju skÄdespelare i Äldrarna 20-37 Är, frÄn den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och dÀr vissa kvarter inte bara passeras förbi obemÀrkta utan Àven ger invÄnarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras dÀrefter utifrÄn bÄde lÄngsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. HÀr skall man tydligt kunna se hur vÀl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Den hĂ€r uppsatsen har undersökt om det gĂ„r att genomföra effektivitetsförbĂ€ttrandeĂ„tgĂ€rder i samband med traditionellt vĂ€gbyggande genom att utnyttjamoderna datorprogram för att planera masstransporter. Detta skullekunna resultera i minskad energiförbrukning och dĂ€rmed ocksĂ„ mindre koldioxidutslĂ€pp.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar, dĂ€r den första delen Ă€r en litteraturstudiesom ger en bakgrund till hur traditionellt vĂ€gbyggande gĂ„r till. DeomrĂ„den som beskrivs Ă€r planering, produktion, materialegenskaper och statligreglering. Uppsatsens andra del bestĂ„r av en fallstudie av RiksvĂ€g 73, mellanStockholm och NynĂ€shamn, dĂ€r ett datorplaneringsprogram (DynaRoad)har anvĂ€nts. Programmet har utnyttjats för att göra en optimering av masstransporternavid byggandet av delstrĂ€cken Överfors - LĂ€ssmyran.

I denna uppsats undersöks hur nÄgra musiklÀrare gÄr tillvÀga för att bygga en fungerande blÄsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de Àr verksamma. Vad lÀrarna anser om planering, vilka mÄl de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnÄ sina mÄl Àr frÄgor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgÄngspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fyra musiklÀrare pÄ tre olika musik-/kulturskolor. TvÄ av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsomrÄde Àr ett intresse för hur förbÀttringar av cykelvÀgnÀtet kan öka förutsÀttningarna för anvÀndningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering pÄ ett antal öar Àr den ÀndÄ vÀl samlad pÄ en begrÀnsad yta. Klimatet Àr bÀttre Àn för mÄnga andra cykelorter i Sverige, Àven om vinden Àr ett pÄtagligt inslag stora delar av Äret. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsÀttningar som gÀller för planering av cykelvÀgar.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Stadsförnyelse i innerstadsnÀra lÀge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.