Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

ABB Motors Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lÄgspÀnda vÀxelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i VÀsterÄs Àr uppdelad i tvÄ tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer fÀrdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lÀmplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. UtifrÄn den bÀst lÀmpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. MÄlet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbÀttra statorpakets-tillverkningen med avseende pÄ lagernivÄer, kapitalbindning och servicegrad.

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.