Sökresultat:
3415 Uppsatser om Planering och schemaläggning - Sida 18 av 228
Kollektivtrafik och cykel ger förutsÀttning för hÄllbart resande - En studie om planering för att öka hÄllbart resande och skapa hÄllbar utveckling i Halmstads kommun
Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.
Gröna hjÀrtat - ett natur-, rekreations- och utvecklingsomrÄde i Nybro
Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.
Krympande kommuner - En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner
Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i
landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet
med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de
krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt
att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden.
För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma,
befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en
befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda
befolkningsutvecklingen.
Hur styrning utan budget sker i praktiken : - En fallstudie pÄ Ahlsell AB
PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.
Dokumentation i skolan - Att synliggöra elevers lÀrande
Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.
En kartl?ggning av inv?ndiga f?nsterluckors utbredning och konstruktion
Interior window shutters can be found in historical buildings, but they are an uncommon occurrence in
modern buildings. In modern contemporary construction, large glass panels are often the ideal because
of increased light inflow and for architectural purposes. However, this can generate several negative
effects, such as increased energy loss, lack of privacy and high sunlight penetration. Problems that
window shutters could have accommodated historically.
This thesis identifies a lack of knowledge about interior window shutters in the Swedish building
stock.
LÀrares planeringsarbete inom svenska och matematik pÄ grundskolan
Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.
Integration och planering
Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet,
inte minst pÄ grund av globaliseringen
som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och
skyldigheter i samhÀllet
och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken
socioekonomisk status man
har eller vilket kön man tillhör etcetera.
Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga
att de bÄda benÀmningarna
Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon
integration, och framför allt
inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara
grupper att integrera med varandra.
Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att
ordet skall ha nÄgon betydelse.
I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir
politikernas ord ganska
diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för
integration.
NÀr mÄlet inte Àr förhandlingsbart : Stadsplanering i centrala Nacka Är 2030 med backcasting
LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.
Ăversiktlig kustzonsplanering - hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen
Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ i Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska
Högskola Àr en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med
uppsatsen att identifiera svÄrigheter och möjligheter med kustzonsplanering
inom översiktsplaneringen genom att utifrÄn teorin analysera hur ett antal
valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frÄgor i respektive
översiktsplan
med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen som lyder följande:
? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna?
? PÄ vilket sÀtt tillvaratas relevanta miljömÄl, riksintressen och lagstiftning
i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna?
? Vilka planeringsfrÄgor hanteras pÄ översiktlig nivÄ inom kustzonsplanering?
Fallstudien bestÄr av en analys av Blekinge LÀns fyra kustkommuner Karlskrona
kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen
utgÄr frÄn forskningsfrÄgorna. För att fÄ en bakgrund och ett stöd till
fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.
Ăversiktsplan- en "överdriftsplan"?
Kritik riktas till översiktsplanen som vÀgledande riktlinje för den vidare
detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses
leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och
lÄngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvÀndning samt
bebyggelseutveckling. Ăr dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte
anses leva upp till dess syfte? Vid ifrÄgasÀttandet av översiktsplanens
relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvÀndning av
översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i
detaljplanen ur översiktsplanen.
Hur kan naturvÀrden och rekreativa intressen tas tillvara vid byggnationsprojekt? : Fallstudie Tyresö strand
Under det senaste Ärtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer frÄn kusten, frÀmst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun Àr en av Stockholms förorter. Kommunen har under Ären köpt loss tomter i ett kustnÀra omrÄde vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har pÄ uppdrag av kommunen gjort bedömningar av omrÄdets naturvÀrden sÄvÀl som rekreativa vÀrden. Bedömningarna Àr tÀnkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering sÄvÀl som byggnationer i omrÄdet.
Nya bostÀder i norra Ljungby stad
Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget.
Genusperspektiv pÄ medborgardialog : en fallstudie
Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön.
Herrljunga stationsomrÄde - en praktisk tillÀmpning av tre analysmetoder
Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade
arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större
fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och
utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en
stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena
att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde
och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna
presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga
analyser av ortens lokala planförhÄllanden.
Syftet med detta kandidatarbete Àr att utvÀrdera analysmetoder för bedömning av
orter i stationsnÀra lÀgen som kan appliceras pÄ Herrljunga tÀtort, genom att
studera tre handböcker frÄn andra delar av Sverige.