Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har sedan tolkats med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Utveckling av planeringssystem Àr ett komplext designproblem som krÀver bÄde en hög grad av flexibilitet men Àven struktur. I samband med planering Àr det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som mÄste beaktas. Kunnandet nÀr det gÀller planering finns ofta koncentrerad till ett fÄtal nyckelpersoner. Det Àr dÀrför ingen tillfÀllighet att mÄnga företag, organisationer och Àven universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvÀndarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvÀndarsystem. Uppsala universitet Àr inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anstÀllda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristÄende kurser.

Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i KÀvlinge kommun.

Kartor har anvÀnts inom en lÄng rad olika omrÄden och för olika syften, allt frÄn antikens vetenskapliga och filosofiska anvÀndning till militÀra syften under historiens krigstider. Det Àr just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska Äterges bestÀms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. PÄ detta sÀtt kan ocksÄ kartframstÀllaren pÄverka lÀsaren i en viss riktning. Men det mÄste pÄ grund av detta dÀrför alltid finnas en viss mening med kartan.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den hÀr uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett Àr bÀttre pÄ att upprÀtta drift och underhÄllsplaner Àn parkförvaltningar. Vidare behandlas frÄgan om planering kan förbÀttra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrÄgor som behandlas i arbetet Àr:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- InnehÄll - Kan dessa planer anvÀndas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanstÀlls litteraturstudier i hur man kan förbÀttra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera Àr det viktigt att alla har en gemensam vÀrdegrund.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.