Sökresultat:
3415 Uppsatser om Planering och schemaläggning - Sida 15 av 228
Att stimulera nÀrodlade livsmedel i svenska kommuner : hur kan arbetet inom kommunal planering stimulera nÀrodlade livsmedel?
Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sÄdant samhÀlle men det Àr
ofta ett förbisett omrÄde i dagens samhÀllsplanering. I tider dÄ global uppvÀrmning, en ökande vÀrldsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vÄrt samhÀlles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmÀrksammat ÀmnesomrÄde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering pÄ Sveriges
Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera nÀrodlad mat.
TillÀmpning av GIS för planering och uppföljning av ogrÀsbekÀmpning pÄ jÀrnvÀg
Syftet med detta examensjobb Àr att fÄ fram idéer om hur ArcView GIS kan anvÀndas för att pÄ ett enklare, tydligare och smidigare sÀtt visa upp var Banverket har och var man tÀnker utföra ogrÀsbekÀmpning lÀngs jÀrnvÀgen. Idag fungerar det sÄ att informationen ligger lagrat pÄ papperskartor, i pÀrmar, i nÄgon dator nÄgonstans och sÄ vidare. Sammanfattningsvis Àr det svÄrt att snabbt hitta det man söker. GIS anvÀndandet ligger i startgroparna inom Banverket, sÄ detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel pÄ hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara bÄde jobb och kostnader.
Varde ljus!... tyvÀrr stod det ett hus i vÀgen. : En studie om dagsljus och vilken plats det har i Stockholms planering
The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.
FörestÀllningen om Skeppsbron : hur rummet konstrueras, exkluderar och inkluderar
Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen..
à kersvy, Ett nyttjande av jordbruksmark för planering, NödÄtgÀrd eller nödvÀndighet?
Uppsatsen Àr uppdelad i fyra avsnitt innehÄllande bakgrund,
planförutsÀttningar, analys och planförslag.
MĂ„let Ă€r att planera för en utbyggnation av Ă
karp genom ett traditionellt
mönster av befintliga byggnader och vÀgar samt att utnyttja den kommunala
marken i Ă
karp för att bygga ett bostadsomrÄde. Planförslaget har kallats
Ă
kersvy för att det byggs pÄ en Äker samt att omgivningen har en vacker vy Ät
det skĂ„nska landskapet. Ă
kersvy kommer att byggas ut som en naturlig
fortsĂ€ttning av Ă
karp. I planförslaget anvĂ€nds Ă
karps traditionella vÀg- och
byggnadsmönster sedan trettio Är som en utgÄngspunkt. Förslaget kommer att
baseras pÄ en genomgÄende huvudgata med matargator pÄ bÄda sidor dÀr
trafikförsörjning sker till de olika omrÄdena.
Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner? : en studie av 12 lekplatsprogram
Arbetet innehÄller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga Àr ocksÄ medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jÀmför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrÄn barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar Àven genom studier av lekplatsprogrammen pÄ vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner Àr att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utstrÀckning detta verkligen sker gÄr inte att utlÀsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt sÀkerhetsföreskrifter och krav om tillgÀnglighetsanpassning.
RönneÄ - Ett waterfrontprojekt
Det finns en trend i stÀder att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar
om nÀrhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i
att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera stÀder har
lyckats med detta. Det ska dock tillÀggas att det Àven uppstÄtt problem med den
waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika stÀder erfarenhet av
bÄde vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt.
I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts pÄ en strÀcka av RönneÄ som
flyter genom Ăngelholm. Ă
n Àr i dagslÀget föremÄl för en förstudie med mÄl att
ta fram en ÄtgÀrdsplan för att höja vÀrdet, skapa underlag och förutsÀttning
för ett framtida RönneÄ-projekt.
Fallstudien har utgÄngspunkt i waterfrontutvecklingen som vuxit fram i vÀrlden
sedan sent 1950-tal och efter hand spridit sig Àven till Sverige och
Skandinavien..
Fem fritidspedagogers syn pÄ bilskapande som lÀrande pÄ fritidshemmet
LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.
Vindkraft pÄ à land. Möjligheter för en övergripande planering.
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..
Musik i förskolan : lÀrares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.
FörestÀllningen om Skeppsbron - hur rummet konstrueras, exkluderar och inkluderar
Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika
rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa
rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer.
Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och
samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom
det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse.
Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller
offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det
alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om
rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk
planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar
in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen. .
Blandat boende - en utopi?
Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor
bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen
att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade
(Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende
och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat
boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta
frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk
planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad
boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ
uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi.
En utbredd uppfattning Àr att blandat boende leder till bÀttre integration.
Trönninge hÀstby
Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut,
vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.
HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i
Sverige.
Ămnesintegrerande arbetssĂ€tt. Hur lĂ€rare tĂ€nker om Ă€mnesintegrering, planering, genomförande och utvĂ€rdering i sitt arbete.
Detta arbete inriktar sig pÄ lÀrare som arbetar med Àmnesintegrering. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur lÀrare tÀnker om Àmnesintegrering, planering, genomförande och utvÀrdering av sin undervisning. Undersökningen kan hÀrledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in pÄ band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fÄtt ta del av de ovanstÄende begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna stÀllt i ordning en intervjuguide för mig att följa.
Dagvatten i den fysiska planeringen : studie av kommuners översikts- och detaljplaner
Dagvatten Àr regn och smÀltvatten frÄn is som rinner över en hÄrdgjord yta. Vattnet kan tas om hand pÄ olika sÀtt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och vÀxter tar upp en del. Det Àr inte möjligt inne i stÀderna till följd av de hÄrdgjorda ytorna. Dagvatten mÄste dÀrför avledas för att inte omrÄden ska översvÀmas.
Allt mer forskning tyder pÄ att Sverige kommer bli blötare i framtiden dÄ kraftiga regn kommer bli mer vanligt.