Sökresultat:
3436 Uppsatser om Planering i förskolan - Sida 52 av 230
Utveckling av Boden ridklubb
Mitt examensarbete har utgÄtt frÄn Tyréns AB i LuleÄ och delvis Boden, dÀr jag i samband med en förstudie för Boden som hÀststad fick i uppdrag att titta nÀrmare pÄ Bodens ridklubb och utifrÄn deras önskemÄl bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen Àr uteslutande gjord i Google SkechUp. DÀr befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemÄl som ridklubben har pÄ nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte nÄgon egentlig litteratur och kÀllor varit aktuella. Utan bara önskemÄlen frÄn ridskolans sida, men dock vissa bestÀmmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..
Planering och styrning av byggprojekt genom datorstöd i mindre byggentreprenadföretag
Byggsektorn prÀglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jÀmfört andra branscher. Entreprenadverksamhet Àr en delbransch som traditionellt kÀnnetecknas av en starkt konservativ kultur, dÀr planeringsarbete ofta stÄr tillbaka till förmÄn för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs pÄ mÄnga hÄll, men förankringen i branschens aktörer Àr lÄngsam och hÀmmad. Krav pÄ allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgÄngspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.
Teknik för yngre barn : en litteraturstudie
Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.
Att tala matematik
Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.
Strategisk och taktisk planering samt lÀnken dÀr emellan : analys av planeringsprocessens genomförande vid SCA Skog
To effectively manage a forest resource for both economic and other values good planning is required. The problem is complex since you want to know which forest to cut and when. Often a hierarchical planning structure is applied, including strategic (long-term), tactical, (medium-term) and operational level.
Today SCA Forest is one of few forestry companies in the northern Sweden with an integrated forest wood supply and industry. The goals of the company are to supply their own industries with wood and to manage the resources of the forest through a long-term perspective with satisfactory profitability.
TeknikÀmnets utveckling i GY11 : En analys av lÀromedel och lÀrares planering av den nya kursen Teknik 1 utifrÄn kursmÄlen
Kursplanering Àr en av lÀrarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lÀrare har planerat kursen Teknik 1 som Àr ny i och med GY11. Uppsatsen utgÄr och analyserar ingÄende lÀroplanen och de nya lÀroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det Àr svÄrt att fÄ med alla moment som ska ingÄ i kursen. Studien definierar ocksÄ elva kunskapsomrÄden och fem förhÄllningssÀtt som ingÄr i mÄlen för kursen.
Utvecklingspotential av LEAN-flöde: en studie vid HÀgglunds
Drives AB
Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag av HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives AB Àr tillverkare av kompletta hydrostatiska transmissioner för industriella driftapplikationer. Företaget har arbetat med att skapa produktionsflöden enligt principerna för Lean Production sedan 2006. Uppgiften för examensarbetet bestÄr av att utföra en vÀrdeflödesanalys och mÄlet Àr att finna ekonomiska, tidsmÀssiga och arbetsmiljömÀssiga förbÀttringar inom: ? Flödet ? Kapitalbindning ? Förenklad planering ? Minskat slöseri ? SÀnkta lagernivÄer De flöden som ingÄtt i analysen Àr cylinderblocksflödet och kamringsflödet.
Budgetlösa företag : finns de?
Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.
Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?
De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla.
Dess
betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för
maktuttryck
frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i
demonstrationer och
aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte
och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra
offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen,
fokus har
lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem.
I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ
grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt
stadsbyggandet.
Didaktiska frÄgor och val hos tvÄ svensklÀrare i Är F-3
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..
Anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi
Hypotermi Àr en vanligt förekommande komplikation under anestesi och Àr förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi Àr anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrderna var beroende av bland annat patientens Älder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslÀngd.
Resilient Design : Att öka resiliensförmÄgan i samhÀllet genom integrering av ekosystemtjÀnster i översvÀmningshanteringen
ĂversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och
ekonomiska aspekter i
samhÀllet och antalet översvÀmningar har ökat i Sverige pÄ senare tid. Naturens
miljöer klarar sig dock bÀttre
inför naturkrafter som översvÀmningar pÄ grund av att ekosystemen utvecklats
under lÄnga tidsperioder och Àr
anpassade till förÀnderliga förhÄllanden, till skillnad frÄn mÀnniskans urbana
miljöer. Naturens system Àr
resilienta. MÀnniskan har sedan tidigare hanterat översvÀmningar genom att
försöka stÀnga vattnet ute frÄn
bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Àndrats till att lÄta vattnet
ta den plats det behöver (kallas
integrerad översvÀmningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer
angelÀget vid planering och
stadsutveckling.
SHARED SPACE : Att fÄ rum i staden
En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.
Vilka faktorer bidrar till en plats attraktivitet? : En fallstudie över stortorget i Karlskrona
Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Ăr det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..
MÀnsklig skala i fokus! - Planförslag över Weibullsholm, Landskrona stad, SkÄne lÀn
Följande examensarbete Àr ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny
stationsnÀra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrÄdets
kollektivtrafiknÀra lÀge. Den fysiska utformningen bygger pÄ en nÀtstruktur med
gena strÄk och fysiska rumsbildningar som skapar mÄlpunkter, grönstruktur och
utblickar i landskapet.
Planförslaget baseras pÄ en diskussion om skala, utformning och synintryck med
slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör
ihop, dÀr nyckeln Àr variation, mÀnsklig skala och mÀngden synintryck som
miljön erbjuder.
Landskrona Àr en sundsnÀra mellanstor stenstad i SkÄne med karaktÀr av
befÀstningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseÄrsringar. Staden har
ocksÄ en industrihistoria som varvsstad dÀr varvskrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt
mot staden med stor arbetslöshet till följd.
Ăn idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke
i staden.
I arbetet ligger fokus pÄ skala och utformning, tvÄ nybyggnadsprojekt har
analyserats, stadsdelen Ărestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen,
Malmö. Ăven skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.