Sök:

Sökresultat:

3436 Uppsatser om Planering i förskolan - Sida 52 av 230

Utveckling av Boden ridklubb

Mitt examensarbete har utgÄtt frÄn Tyréns AB i LuleÄ och delvis Boden, dÀr jag i samband med en förstudie för Boden som hÀststad fick i uppdrag att titta nÀrmare pÄ Bodens ridklubb och utifrÄn deras önskemÄl bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen Àr uteslutande gjord i Google SkechUp. DÀr befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemÄl som ridklubben har pÄ nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte nÄgon egentlig litteratur och kÀllor varit aktuella. Utan bara önskemÄlen frÄn ridskolans sida, men dock vissa bestÀmmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

Planering och styrning av byggprojekt genom datorstöd i mindre byggentreprenadföretag

Byggsektorn prÀglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jÀmfört andra branscher. Entreprenadverksamhet Àr en delbransch som traditionellt kÀnnetecknas av en starkt konservativ kultur, dÀr planeringsarbete ofta stÄr tillbaka till förmÄn för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs pÄ mÄnga hÄll, men förankringen i branschens aktörer Àr lÄngsam och hÀmmad. Krav pÄ allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgÄngspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

Teknik för yngre barn : en litteraturstudie

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Att tala matematik

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Strategisk och taktisk planering samt lÀnken dÀr emellan : analys av planeringsprocessens genomförande vid SCA Skog

To effectively manage a forest resource for both economic and other values good planning is required. The problem is complex since you want to know which forest to cut and when. Often a hierarchical planning structure is applied, including strategic (long-term), tactical, (medium-term) and operational level. Today SCA Forest is one of few forestry companies in the northern Sweden with an integrated forest wood supply and industry. The goals of the company are to supply their own industries with wood and to manage the resources of the forest through a long-term perspective with satisfactory profitability.

TeknikÀmnets utveckling i GY11 : En analys av lÀromedel och lÀrares planering av den nya kursen Teknik 1 utifrÄn kursmÄlen

Kursplanering Àr en av lÀrarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lÀrare har planerat kursen Teknik 1 som Àr ny i och med GY11. Uppsatsen utgÄr och analyserar ingÄende lÀroplanen och de nya lÀroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det Àr svÄrt att fÄ med alla moment som ska ingÄ i kursen. Studien definierar ocksÄ elva kunskapsomrÄden och fem förhÄllningssÀtt som ingÄr i mÄlen för kursen.

Utvecklingspotential av LEAN-flöde: en studie vid HÀgglunds
Drives AB

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag av HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives AB Àr tillverkare av kompletta hydrostatiska transmissioner för industriella driftapplikationer. Företaget har arbetat med att skapa produktionsflöden enligt principerna för Lean Production sedan 2006. Uppgiften för examensarbetet bestÄr av att utföra en vÀrdeflödesanalys och mÄlet Àr att finna ekonomiska, tidsmÀssiga och arbetsmiljömÀssiga förbÀttringar inom: ? Flödet ? Kapitalbindning ? Förenklad planering ? Minskat slöseri ? SÀnkta lagernivÄer De flöden som ingÄtt i analysen Àr cylinderblocksflödet och kamringsflödet.

Budgetlösa företag : finns de?

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

Gestaltning av det offentliga rummet - Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

Didaktiska frÄgor och val hos tvÄ svensklÀrare i Är F-3

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi

Hypotermi Àr en vanligt förekommande komplikation under anestesi och Àr förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi Àr anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrderna var beroende av bland annat patientens Älder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslÀngd.

Resilient Design : Att öka resiliensförmÄgan i samhÀllet genom integrering av ekosystemtjÀnster i översvÀmningshanteringen

ÖversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.

SHARED SPACE : Att fÄ rum i staden

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Vilka faktorer bidrar till en plats attraktivitet? : En fallstudie över stortorget i Karlskrona

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

MÀnsklig skala i fokus! - Planförslag över Weibullsholm, Landskrona stad, SkÄne lÀn

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->