Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvÀmning..

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.

SamhÀllet förÀndras stÀndigt. FörÀndringen leder till att bÄde staden och vi mÀnniskor pÄverkas. Allt frÄn vÀrldsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan pÄ mÀnniskors rörelsemönster och beteende. Bland annat Àr individualiseringen större Àn nÄgonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket pÄtagligt pÄverkar segregationen i vÄra stÀder.

Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

No abstract.

Under efterkrigstiden vÀxte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den pÄverkade hur stÀder byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhÀngande ytterstÀder som prÀglar svenska stÀder idag. Den stora frÄgan Àr om detta fokus pÄ mobilitet som bilen krÀvde kan bidra till byggandet av hÄllbara stÀder. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgÀnglighet och mobilitet och det krÀvs lÄngsiktig planering för att Ästadkomma förÀndringar pÄ den glesa staden.